På ett sätt tycker jag att humanisterna har rätt – människor som inte alls tror, och deklarerar det öppet, borde kanske inte vara medlemmar i kyrkan, inte utnyttja kyrkans traditioner och göra dem innehållslösa. Samtidigt tror jag att Lennart Koskinen har en poäng i att många av de som söker sig till kyrkan gör det för att de har en tro, eller kanske önskar att de hade en tro.

Svenska kyrkan har en enorm kontaktyta att förvalta i och med att så många människor fortfarande är medlemmar och kommer till kyrkan vid ex. vigslar och begravningar. Frågan är vad vi erbjuder dem. Vågar vi visa vad vi tror och föra ett samtal, eller säger vi bara “Du kan tro som du vill.”? Bjuder vi bara på tjusiga akter i vackra rum, eller har vi något mer att komma med?

I FRIMODIG KYRKA vågar vi tro att den kristna tron håller, att den är värd att föra vidare och att dess budskap fortfarande kan attrahera. Vi välkomnar ALLA till kyrkan! I valplattformen skriver vi om att fylla kyrkorna på nytt – inte genom att marknadsföra våra vackra ceremonier, utan genom ökad gemenskap mellan medlemmar, och genom att frimodigt förkunna Jesus som kyrkans Herre. En röst på FRIMODIG KYRKA i kyrkovalet är en röst för en öppen kyrka med ett tydligt budskap, en kyrka som inte kräver tro av sina medlemmar, men tydligt vill visa dem att det finns en verklig Gud att tro på.

Om bortemot hälften av kyrkans präster har en inriktning som församlingsbor inte är intresserade av och inte frågar efter kan detta vara ett problem för kyrkan.

Svenska kyrkan har blivit alldeles vilsen! Inte konstigt att människor inte ser någon anledning att vara med, förutom förrättningarna, om det ses som ett problem att vilja föra ut det kristna budskapet. Elisabeth Arborelius vill att kyrkan ska utvärdera förrättningarna. FRIMODIG KYRKA vill istället ta människors andliga sökande på djupaste allvar och visa dem på den kristna tron. Kyrkans huvuduppgift är inte vigslar och begravningar, utan att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro och växa som kristna.

FRIMODIG KYRKA anser att Svenska kyrkan alltmer har tappat sin frimodighet som kristen kyrka. Vi vill att bekännelsen till Jesus som Kyrkans Herre, skall vara tydlig i Svenska kyrkan.

Efter Lindenfors artikel har kommentarerna varit många, och en kommentar som återkommer är “kyrkan är inte intresserad av din tro, bara av dina pengar”. Ja, om partipolitiken får fortsätta att råda är jag benägen att hålla med! Med den får vi bestämmande som mest är intresserade av kyrkan som politisk arena, kyrkan som makthavare och inte minst, kyrkan som en ännu så länge ganska rik institution. Vad är det om inte elitkyrka?

Frimodig kyrka vill inte mäta tro hos kyrkans medlemmar. Däremot vill vi frimodigt föra ut kyrkans budskap, så att alla medlemmar och alla andra människor får en chans att möta Jesus. Det sker inte genom att partipolitiker med sammanträden som sin vanligaste kyrkliga mötesplats bestämmer, utan när kyrkans gräsrötter, alla kristna, arbetar tillsammans. När Frimodig kyrka får bestämma är människors tro viktigare än deras pengar.

Ur valplattformen:

FRIMODIG KYRKA vill att Svenska kyrkan frimodigt skall dela med sig av evangeliet och inte skämmas för den kristna tron.

FRIMODIG KYRKA önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt!

FRIMODIG KYRKA anser att Svenska kyrkan måste kunna fatta oberoende beslut, utifrån sin bekännelse, utan inblandning ifrån de politiska partier som styr i samhället.

FRIMODIG KYRKA önskar också införa obligatoriska församlingsmöten där den gudstjänstfirande församlingen och de ideellt arbetande kan få göra sina röster hörda.