Här följer delar av Dans anförande:

Byggnaderna: Inkarnationen och strukturer för förvaltandet i Svenska kyrkan

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.Gud skapat materien: ande och materia är inte fiender. Materien har samma gudomliga ursprung som själen. En kristen kan inte vara gnostiker – gnostiker menar att själen hålls bunden av materien och måste frälsas från materien. Materia är det andligas boning i den här världen: det andliga materialiseras – se sakramenten!
Vi tror ock på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre.Gud har blivit kött. Skapelsen är materiell, frälsningen är materiell: inte frälsning från det fysiska, utan det fysiska frälses. Himlen kommer hit. Våra kroppar är Kristi kropp och Andens tempel. Materien är viktig: den är föremål för Guds frälsningsgärning.

Två slutsatser:
Vi älskar materien. Vi fascineras av pyramider, katedraler, romanska kor och små kapell. Vi är stolta över våra kyrkliga byggnader. Vi erkänner dem som bärare av evangeliet till generationer av svenskar. Vi värnar vårt kulturarv och är beredda att ta ansvar för det. Vi hade varit fattigare, inte rikare, utan dem.
Vi dyrkar Skaparen, men inte det skapade. Gud blev kött, inte sten. Därför får stenarna stå tillbaka om de hindrar evangeliet att nå kött. Vårt uppdrag är Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission – och det bedriver vi i byggnader om det är det bästa (och det är det oftast i vårt klimat!), men vi är beredda att bli fattiga, överge, avsakralisera och ruinlägga även de vackraste kyrkobyggnaderna om de inte står i evangeliets tjänst längre. Vi gör det inte utan smärta, men utan tvekan. Materien är förgänglig, inte evig, och nöts ut, har sin tid.

Strukturutredningen citerar Västmannalagens kyrkobalk: ”Nu är kyrka börjad med grundval och lyktad upptill med huv; då skall kyrkan hava bol, som prästen kan bo på.”Sen äldsta kristna tid i vårt land har till kyrkan hört prästgård. Under 1900-talet kom församlingshemmen. Vi har sen tjänstebostadstvångets upplösning 1988 sett en prästgårdsdöd. Vi kommer att få se församlingshemsdöd. Kommer vi att få se kyrkodöd framöver?
På väg hit åkte jag buss med arkitekten Krister Wall, som anlitats för att göra ett pilotprojekt av Caroli nedlagda kyrka mitt i Malmö. Nobelstiftelsen pumpar in pengar – alltihop är kommersiellt företag. De lyder under kulturminneslagens kap 4: Varenda skruv skall godkännas. De vet inte vilka planerna är för kyrkan ännu. Det hela är fortfarande på experimentstadiet: Vad kan vi göra med en sån här byggnad? Känner jag sorg? Ja, men mer över att byggnaden inte längre behövs av Kyrkan mitt i Malmö än att det inte längre är en kyrkobyggnad. Nu får de av Gud skapade stenarna komma människor till glädje på annat sätt än som heligt hus.

Strukturutredningen föreslår som bekant stiftsförvaltning av alla kyrkobyggnader. Frimodig Kyrkas medlemma är kluvna i frågan. Centralisering bygger inte församling, samtidigt som något måste göras. Så vad gör vi?

(Fortsättning följer på Kyrkomötet i höst!)

Strövelstorps kyrka Lunds stift – bloggarens (JAE)dopkyrka

Här är programmet för dagarna:
23/1 2012
18.00 Bertil: Presentation, Upplägg, Info från Kyrkostyrelsen, Dag Sandahl , bl.a. kanske något om försöksverksamheten som ju ska sätta igång i höst, utan att vi något alls om hur ordningarna kommer att se ut.m.m.
19.00 Skuggstrukturutredning: Kyrkorättsutskottet
Håkan Sunnliden, Ann-Ida Fehn: Församling och kyrka
5 minuter ekklesiologi
30 minuter strukturer för Svenska kyrkans olika nivåer
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Kort aftonbön, Ann-Ida Fehn

24/1
09.00 Kort morgonbön, Maja Bengtsson
Skuggstrukturutredning: Tillsyns- och Uppdragsutskottet:
Torbjörn Lindahl, Bertil Murray: Församlingsbygge
5 minuter pneumatologi
30 minuter strukturer för engagemang i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Bensträckare
10.00 Skuggstrukturutredning: Kyrkolivsutskottet
Berit Simonsson, Berth Löndahl: Rötterna
5 minuter katolicitet
30 minuter strukturer för folkkyrkligheten
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
11.00 Ankomst Riga. Konferens på båten
11.30 Skuggstrukturutredning: Ekonomi och Egendomsutskottet
Dan Sarkar, Mats Lindström: Byggnaderna
5 minuter inkarnation
30 minuter strukturer för förvaltandet i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
1230 Lunch, Sightseeing i Riga. Träffa representanter för Lettiska kyrkan
15.00 Skuggstrukturutredning: Ekumenik- och Organisationsutskotten
Kjell Petersson, Maja Bengtsson: Att lära av andra
5 minuter ekumenik

30 minuter strukturer för lokalt inflytande i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
16.00 Skuggstrukturutredning: Budgetutskottet
Leif Nordlander, Lisa Svensson: Ekonomin
5 minuter om Bibelns syn på rikedom
30 minuter strukturer för mammon i Svenska kyrkans tjänst
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Paus
19.00 Skuggstrukturutredning: Gudstjänstutskottet
Dag Sandahl och Jan-Anders Ekelund: Gudstjänsten
5 minuter om apostolicitet
30 minuter strukturer för nådemedelskristendom i Svenska kyrkan
10 minuter planerade och kompletterande motioner
Kort aftonbön, Mats Lindström
25/1
9.00 Övrigt konfererande
Kort morgonbön, Lisa Svensson. Bertil: Övrigt av vikt.

Läs reportaget om Broby församling i tidningen Norra Skåne.

Sug ett tag på kontraktsprosten Anders O Johanssons avslutning: – Det finns alltid negativa saker att prata om. Men jag har jobbat som präst i 32 år och jag kan säga att det inte någon gång tidigare har varit så roligt som nu.

Följande står bl.a. att läsa i Frimodig kyrkas valplattform. Kul när våra förtroendevalda praktisera det på hemmaplan så det inte bara blir tomma ord.

Församlingen – trons hem
Frimodig kyrka vill att det avspeglas i alla beslut att församlingen är basen i Svenska kyrkan. En huvuduppgift blir därför att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus och växa som kristna. Församlingarna skall ta människors andliga sökande på djupaste allvar och visa dem på den kristna tron. Detta är en förutsättning för att kunna fylla de tomma kyrkorna igen. Församlingarna måste få präglas mycket mer av andligt liv och mindre av byråkratiskt krångel. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap människor mellan. Detta sker alltifrån den stora gemenskapen i gudstjänsten till den lilla gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna. Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. Frimodig kyrka önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt!

Diakoni – trons händer
Diakonin syftar till att stötta de svagaste i samhället och hävda människors lika och okränkbara värde. Ekonomiska neddragningar med utslagning, arbetslöshet, hög sjukfrånvaro och splittrade familjer som följd har lett till stegrade behov av mänsklig omsorg. Marknadskrafternas fokusering på konsumtion och personlig framgång har fått många att känna sig misslyckade och utanför. Frimodig kyrka vill därför arbeta för att stärka det diakonala arbetet och öka den diakonala medvetenheten i Svenska kyrkan. Invandrarfientligheten breder ut sig i Sverige. Vi är som kristna skyldiga att hjälpa och stötta invandrare och flyktingar. Frimodig kyrka stöder Svenska kyrkans ledning, då den aktivt och kraftfullt tar avstånd ifrån invandrarfientliga krafter i samhället……………………………….

1.
Det är en ros utsprungen
av Davids rot och stam,
av fäderna besjungen,
en ros i Juda land,
en blomma skär och blid,
mitt i den kalla vinter,
i midnatts mörka tid.

2.
Om denna ros allena
ljöd förr Jesajas ord,
att född av jungfrun rena
han frälsa ska vår jord.
Av Herrens nåd och makt
oss detta under skedde
som oss profeten sagt.

3.
Den späda rosen fina
som doftar salighet
i mörkret skall den skina,
besegra dunkelhet.
Sann Gud och mänska sann,
oss arma mänskor frälsa
från synd och död han kan.

4.
O Jesus, dem som klagar
i denna jämmerns dal
nu med din hjälp ledsaga
till himlens högtidssal.
Ja, i din Faders hus
låt oss dig evigt lova
i salighet och ljus.

Vid förra Stockholmsmötet 2008, kom det cirka 500 personer. Det är troligen den största uppslutningen ett ”kyrkopolitiskt möte” haft i Svenska kyrkan. Det som kännetecknar Stockholmsmötet är att vi försöker förena ”kyrkopolitik” med uppbyggelse. Denna gång kommer bl.a. Biskop Graham Cray, ifrån Church of England, och någon ledare för Mekane Yesus kyrkan i Etiopien. Fler spännande talare utlovas! Vi kommer att vara i S:t Matteus kyrka.

Frimodig kyrka vill odla de internationella relationerna. Svenska kyrkans självpåtagna isolering ifrån de stora kyrkorna i världen måste vi bryta. Mekane Yesus kyrkan i Etiopien är en av de allra största lutherska kyrkorna i världen och kanske den kyrka som växer mest av alla lutherska. Kyrkan har växt fram genom svenskt missionsarbete ifrån slutet av 1800-talet. Nu är det Svenska kyrkan som är den svaga kyrkan, vi måste lära av våra trossyskon ifrån Etiopien.

Biskop Graham Cray var tidigare kyrkoherde i York som eftertädare till David Watson. Graham Cray jobbar mycket med att intergrera den kristna tron i dagens samhälle utan att göra avkall på vad kristen tro är. Han har sedan 2008 varit ledare för “Frech Expressions”. Church of England, som är en folkkyrka lik Svenska kyrkan, har tvingats till drastiska förändringar på grund av sjunkande medlemstal. För att möta den situationen har man sedan ett tiotal år sökt nya uttrycksformer för att kommunicera evangeliet i vår tid. Detta arbetet har fått namnet ”Fresh Expressions”. Arbetet har lett till en vändning i många församlingar. Församlingarna har fått se väckelse och expansion. Det är precis det vi längtar efter i Svenska kyrkan.

Vi ses i Stockholm 10-11 november 2012!

Under det senaste året har vi framförallt kunnat glädja oss åt Bosse Branders krönikor. Här är delar av Bosses senaste bidrag:

Men samtidigt behöver frågan ställas vad som händer med människovärdet när en kulturs kristna infärgning bleknar. I vårt land pläderas regelbundet för att allt kristet ska förpassas till en privat sfär.
Är det önskvärt? Vet man i så fall vilka goda företeelser som då skulle slockna i det offentliga livet? Kommer någon form av barmhärtighet att vara kvar? Kan den kristna energikällan till en uttalad medmänsklighet ersättas av någon annan? Kommer evangeliets röst om alla människors absoluta värde att – bara sådär – ersättas av en annan likvärdig röst? Det är inte högmod utan kristen insikt att veta att den mänskliga värdigheten är en förpliktande gudagåva.

Bo Brander

]]> http://www.frimodigkyrka.se/blogg/2011/11/12/nya-skribenter-i-kyrkans-tidning/feed/ 1 http://www.frimodigkyrka.se/blogg/2011/11/09/eva-spangberg-har-avlidit/ http://www.frimodigkyrka.se/blogg/2011/11/09/eva-spangberg-har-avlidit/#comments Tue, 08 Nov 2011 23:52:28 +0000 jananders http://www.frimodigkyrka.se/blogg/?p=1716 En vän till Frimodig kyrka, Eva Spångberg har avlidit. För tusentals människor genom åren har hon fått betyda mycket genom sitt tydliga vittnebörd om Jesus Kristus. Hon valdes av Kyrkans tidnings läsare till 1900-talets mest betydelsefulla kvinna inom Svenska kyrkan.

I boken ”Tack för livet Du gav mig” (Förlaget Åsnan och Bornelings
Förlag 2011) skriver hon följande om mångfalden i Kristi kropp:

I mitten av den stora kyrktårtan står korset.
Alla tårtbitarna smalnar av mot korset.
De möts där och smälter ihop till ett. Ytterkanten
kan vara dekorerad på olika sätt.
Vi har olika smak och tycke. Det viktigaste
är i alla fall korset i mitten. Det är från det
som enheten växer fram.

Vila i frid!

Intervju på Smålandsnytt
Dagen
Världen idag

Kyrkopolitiker ifrån de politiska partierna i Helsingborg klagar på att de inte har tillräckligt med folk att putta in i kyrkopolitiken i Helsingborg när deras kandidater hoppar av under mandatperioden. Alla vet att detta problem finns för de politiska partierna runt om i landet. Det kan på de obundna listorna finnas hur mycket folk som helst som vill ta ansvar i Svenska kyrkan och som tillika har god kunskap om kyrkan. När de politiska partiernas folk hoppat av under mandatperioderna riskeras att stolarna kommer att stå tomma, trots att det fanns långt mer än tillräckligt med kandidater i valet på de obundna listorna.

Ett nytt valsystem måste införas snarast utan partier. Inför rena personval på den lokala nivån och indirekta val på stifts- och riksnivå. Istället försöker partierna att lösa problemet via strukturutredningens stordriftstänk som rationaliserar bort antalet förtroendevalda drastiskt. På detta sätt kommer kyrkan att få ett demokratiskt underskott.

En uppmaning till politikerna i Helsingborg är, lägg ned i nästa val! Låt Kyrkfolket ta över. Kyrkfolket är den obundna gruppen i Helsingborg som uppmanade väljarna i förra valet att rösta på Frimodig kyrka i stifts- och kyrkomötesvalen. Jag ser gärna att också fler obundna grupper ger sig in i ”kyrkopolitiken” i Helsingborg i väntan på att vi får ett rent personvalssystem.

Det står följande om äktenskapet:

Frimodig kyrka vill att äktenskapet återigen utformas efter Jesus tydliga vägledning i Bibeln. Äktenskapet är en förening mellan en man och en kvinna. Svenska kyrkan bör lämna ifrån sig vigselrätten. Kyrkan skall stå för välsignelse, glädje, högtid och
kyrkbröllop medan samhället skall stå för myndighetsutövning. Vi tar avstånd ifrån
alla former av hat och förakt utifrån sexualitet och vill att Svenska kyrkan frimodigt
skall välkomna människor in i kyrkans liv och själavård, oavsett sexuell läggning.

Flera präster, en del av dem aktiva i Frimodig kyrka, har utifrån Svenska kyrkans förändrade äktenskapssyn också som enskilda präster lämnat ifrån sig sin vigselrätt. Kring dettta kan man ha olika uppfattningar. Det stora flertalet av präster som är aktiva i Frimodig kyrka har än så länge inte dragit denna slutsats. De vill invänta att Svenska kyrkan lämnar ifrån sig vigselrätten.

Tord Nordblom, ordförande i Frimodig kyrka i Göteborgs stift argumenterar för sin syn att lämna ifrån sig vigselrätten i tidningen Dagen. Läs Tords argumentering här. Håkan Sunnliden argumenterar på liknande sätt på sin blogg.

Tord börjar sin artikel i Dagen med följande:

I boken “Vägvisare” påpekar Magnus Malm i inledningen det maktfullkomliga ledarskapets svagheter. Också i kyrkan, skriver han, finns det klassiska mönstret för åsiktsförtryck. Orden är frommare, men mekanismerna känns igen från auktoritära regimer, där valet står mellan anpassning eller bestraffning.

Innan beslutet togs lovade majoriteten, inklusive ärkebiskopen, att både den gamla och den nya synen skulle få leva sida vid sida. Vi var många som tvivlade på detta men man vill ju tro att kristna bröder och systrar talar sanning och att de ledande kyrkliga företrädarna solidariskt ställer upp på de löften som gavs i Kyrkomötet. Ifrån det kyrkliga etablissemangets sida har det framförts att detta är en ordningsfråga och ingen bekännelsefråga.

För min egen del har jag hela tiden hävdat att svårigheter kommer att uppstå när den nya äktenskapssynen förs in i handboken. I samma ögonblick riskerar det att bli en bekännelsefråga som prästkandidaterna inte får avvisa. När man har framfört detta, har majoriteten genast avvisat det genom att jämföra med vigsel av frånskilda. Den senare frågan har inte fått karaktären av att vara en bekännelsefråga. Men denna jämförelse haltar högst betänkligt eftersom handboken inte har behövts ändras. Det har fortfarande varit samma äktenskap mellan en man och en kvinna.

Redan efter två år har löftena som gavs på Kyrkomötet 2009 devalverats för domprost Bonnier. Så här skriver Bonnier:

Däremot kommer det att vara svårt att bli präst i Svenska kyrkan och inte kunna viga samkönade par. Idag är vigselordningen för särkönade par en del av Svenska kyrkans handbok. Handboken är i sin tur ett av flera uttryck för Svenska kyrkans tro och lära, d v s för bekännelsen. Om några år kommer vi med största sannolikhet att i handboken ha en vigselordning som gäller samtliga par som ska vigas i Svenska kyrkan, alltså inte som nu med en ordning för särkönade par och en sorts försöksordning (utanför den ordinarie handboken) för samkönade par. Om den senare blir en del av handboken, och handbokens status kvarstår, innebär det att präster måste kunna förrätta den typen av vigslar som handboken möjliggör, alltså både vigslar för samkönade och särkönade par.
Att helt avsäga sig rätten att viga är att säga att ”det finns ordningar i vår kyrkohandbok som jag inte kan ställa upp på”. ”Därmed finns det (med kyrkohandbokens status som en del av bekännelseskrifterna) en del av Svenska kyrkans bekännelse som jag inte delar”. Den typen av ställningstagande kan inte vara förenligt vare sig med Svenska kyrkans ordning eller Svenska kyrkans lära.

Hans argumentering är på sätt och vis högst rimlig. Mina farhågor har tyvärr besannats. Det blir svårt i längden att göra gällande att den nya äktenskapssynen enbart är en ordningsfråga. Men hur gör vi nu? Vilka löften i och från kyrkan är värda att lita på? Borde man inte kunna ställa minst lika höga krav på kyrkans företrädare som man gör på andra? Är inte löften till för att hållas? Detta är knepigt värre men det allra värsta är kanske att vi visste att det kom att bli så här. När man så uppenbart bryter mot Jesu egen undervisning så blir allt fel. Domprost Bonniers lösning finns ju alltid, präst- och diakonvig inte dem som vill stå upp för det Kyrkan i alla tider lärt, trott och bekänt. Ärkebiskopen har mycket att fundera över för att kunna infria sina löften. För Svenska kyrkans överlevnad måste han infria löftena. Men det är ju inte han som bestämmer i framtiden……