Det var en rapp debatt, med många olika moment, till stor del debattledarens och uppläggets förtjänst.

Efter min presentation (ca 1.30 minuter) så fick också jag ta ställning till en fördom om vår nomineringsgrupp. “Är ni inte bara en täckmantel för konservativa krafter?” Mitt svar var att vi inte är konservativa. Konservativ är att hålla fast vi saker och ordningar bara för att de är gamla, och att man inte vill förändra. Men Frimodig kyrka är inte konservativa: Vi vill verkligen förändra kyrkan, vi vill riva ner och bygga upp på nytt, vi vill reformera kyrkan.

I ett annat moment skulle vi ställa oss till vänster, eller mitten eller höger beroende på om vi 1. Var nöjda med hur det är, 2 Vi inte vet eller bara vill justera lite i nuvarande ordning och 3. Vi vill förändra.

I samtliga fall stod jag som Frimodig kyrka på förändringssidan: Det gäller frågan om terrotorial-principen: Vi vill att man fritt skall kunna välja församlingstillhörighet. Det gällde frågan om äktenskap: Vi vill avsäga oss rätten att viga i kyrkan (dvs staten sköter civilrättslig registrering och kyrkan kan ha en vigsel som enbart innebär en välsignelse inför församlingen). Det gäller valsystemet: Vi vill avskaffa de direkte valen och inför indirekta val för alla nivåer ovanför valet till församlingarnas kyrkoråd. Och det gäller frågan om kyrkoavgiften: Vi vill ha ett golv, där alla under en viss inkomstnivå slipper betala kyrkoavgift, dvs de fattigaste skall inte behöva betala.

(S), (M) och (C) stod oftast på Status-Quo-sidan, dvs att allt är bra som det är. (S) stod där i alla frågor. (C) stod med oss för att förändra valsystemet. (M) stod med oss för att ändra på terrotorial-principen.

I ett annat moment fick (S) och (M) mötas som de stora politiska partierna (både i kyrkan och i staten). Sedan fick alla partipolitiska grupperingar som är föreningar med “i kyrkan” möta varandra t.ex FISK (Folkpartister i Sv k), .KR (Kristdemokrater i Sv k), Mp i Sv k.

Slutligen fick vi som är helt opolitiska nomineringsgrupper möta varandra: POSK (Politiskt obundna i Sv k), FK (Frimodig kyrka) och ÖKA (Öppen kyrka – en kyrka för alla). I detta avsnitt började POSK med att defniera sig som det balanserade mittenalternativet. Jag tog chansen att deklarerar att vi i så fall får beteckna oss som det radikala alternativet, och gav några exempel. Slutligen fick ÖKA, Bengt Inghammar ordet som upprört sade “Men vi är det radikala alternativet.”  Jag replikerade att Bengts grupp “gifter sig med tidsandan, och det vet vi alla att den som gifter sig med tidsandan snabbt blir änka”. Varpå Bengt blev ännu mer upprörd och sa “I så fall var Jesus också gift med tidsandan”. Men det var ju Jesus absolut inte, så där gjorde han bort sig…

Jag förde lite noteringar, och tänkte ta upp några exempel, men tyvärr har jag inte med mig dem nu. Jag är i Uppsala, och kommer i morgon att deltaga i de första spadtagen för byggandet av Sankta Maria-kyrkan, en ny kyrka i Alsike. Jag drev från 1999 och framåt, under delvis hårt motstånd, att vi skulle bygga ett nytt kyrkligt centrum i nya Alsikeområdet. Det var tungt, men slutligen köpte samfälligheten en tomt 2003 (om jag minns rätt). Sedan flyttade jag till västkusten. Och nu äntligen har det kommit så långt att det blir bygge av. Det känns roligt att få bli inbjuden till detta. Det är inte var dag som vi bygger nya kyrkor i Sverige.

Här är en länk till ett referat av domkyrkodebatten

Smakprov ur undersökningen:

Hur många ställer upp på att Bibeln är Guds ord och utgör grunden för kyrkans tro och liv? (Vår kyrkoordnings första paragraf är tydlig med detta – inte konstigt eftersom vi är en Luthersk kyrka där bibelordet är normerande)

Centern 22%
Folkpartiet (FISK): 17%
Frimodig kyrka: 100%
Kd: 64%
Kyrklig samverkan i Visby (1 person): 100% (inget rikstäckande parti)
Miljöpartiet: 0%
Moderaterna: 14%
POSK: 38 %
Lokalt parti Skanör-Falsterbo: 0%
Socialdemokraterna: 0%
SPI: 50%
Sverigedemokraterna: 40%
Vänstern: 0%
ÖKA: 0%

Flera grupper har i valet hävdat att de står för klassisk kristen tro fullt ut. Ta själv del av alla tillgängliga tabeller och se om det stämmer. Frågorna finns här också.

Läs också vad SEA:s generalsekreterare Stefan Gustavsson och Lukas Berggren (som varit ansvarig för studien) skriver i sitt pressmeddelandet. Stefan är aktiv i EFS Betlehemskyrkan i Stockholm plus att han själv varit ledamot i kyrkomötet under en mandatperiod.

Tryck på read more:

Enkätundersökning inför Kyrkovalet

Den 20 september är det kyrkoval. SEA – Svenska Evangeliska Alliansen – har bett toppkandidaterna från varje nomineringsgrupp i samtliga tretton stift att svara på ett antal frågor om kyrkans grund, uppdrag och inriktning.

Resultatet av enkätundersökningen är både intressant – och sorgligt för kyrkan – på flera sätt.

För det första lever kandidaterna på Sverigedemokraternas lista upp till anklagelsen om främlingsfientlighet. På frågan om ”Kyrkan och invandrarna” svarar ett flertal att ”den stora mängden invandrare är ett hot mot kristendomens ställning i Sverige och att invandring därför bör begränsas”. Det är ett svar som inte ges av någon enda kandidat från de övriga nomineringsgrupperna.

Samtliga kandidater från Sverigedemokraterna ser som kyrkans främsta uppgift att bevara det kristna kulturarvet eller att erbjuda tillfälle till stillhet och eftertanke. Ingen enda tycker att kyrkans viktigaste uppgift att hjälpa människor till tro på Jesus Kristus.

För det andra finns det stöd bland de politiska nomineringsgrupperna för fortsatt politiskt inflytande över kyrkan. I Centern, Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna vill en majoritet av de svarande att kyrkan skall formas som samhället i övrigt och är positiva till politiska nomineringsgrupper. Inom Socialdemokraterna är alla kandidater positiva till politiska nomineringsgrupper.

För det tredje har de politiska nomineringsgrupperna – med undantag av Kristdemokraterna – ingen sammanhållen syn på ”Kyrkan och framtiden”. Svaren spretar och det är svårt att veta vad en röst på en viss nomineringsgrupp innebär för kyrkans inriktning. Ledamöterna från Frimodig kyrka, POSK, Öppen kyrka, Seniorpartiet och Kristdemokraterna svarar att det viktigaste för framtiden är ”satsning på gudstjänst, förkunnelse och mission”.

Den enda fråga där de politiska nomineringsgrupperna är förutsägbara är äktenskapsfrågan; en fråga som ju finns på kyrkans agenda av politiska skäl. Där speglar de politiska nomineringsgrupperna sina moderpartier i riksdagen.

Bland de opolitiska nomineringsgrupperna vill Frimodig kyrka fortsätta att betrakta äktenskapet som en förening mellan man och kvinna. Öppen kyrka vill acceptera äktenskap för par av samma kön medan ledamöterna från Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan är mer splittrade i frågan och vill antingen utreda frågan ytterligare eller att kyrkan ska acceptera äktenskap för par av samma kön.

För det fjärde skiljer sig synen på Jesus åt i de flesta nomineringsgrupperna. Majoriteten svarar att Jesus är ”Guds Son, som genom sin död och uppståndelse är världens Frälsare och Herre” medan andra väljer alternativen ”en god människa som visade kärlek och tolerans och är ett föredöme för oss alla” eller ”en profet som utmanade sin tids förtryckande strukturer”.

Ingen enda socialdemokrat eller vänsterpartist menar att Jesus uppenbarar vägen till Gud på ett unikt sätt. I vänsterpartiet är det endast en av fyra kandidater som ser Jesus främst som Guds son.

För det femte är uppfattningen om Jesus som unik satt på undantag. När det gäller frågan om ”Kyrkan och religionerna” är det endast ledamöterna från Frimodig kyrka som enhälligt svarar ”att Jesus uppenbarar Gud på ett unikt sätt och är den enda vägen till en relation med Gud”. Bland Kristdemokraterna svarar 36 % att relationen mellan kristen tro och andra religioner bäst beskrivs på följande sätt: ”Alla religioner har en gemensam kärna som handlar om att älska sin nästa”. Bland Socialdemokraterna anser 50 % att kyrkan ”skall vara med och bidra till att skapa ett mångreligiöst Sverige

För det sjätte visar undersökningen att det idag är en minoritet av kandidaterna till kyrkomötet som instämmer i den lutherska synen på Bibeln. Alla kandidater i Frimodig kyrka instämmer i påståendet att ”Bibeln är Guds Ord och utgör grunden för kyrkans tro och liv”. Det gör också en majoritet av Kristdemokraterna. Men i övriga nomineringsgrupper dominerar uppfattningarna att ”Bibelns betydelse ligger i dess huvudbudskap, som är kärleken till nästan” och ”Bibeln innehåller Guds Ord, men är också kulturbundet och måste omtolkas i varje tid”. En majoritet bland Sverigedemokraterna ser Bibeln som ”en viktig kulturskatt och dess värderingar har format mycket av vårt samhälle”.

Sammantaget visar undersökningen att i teologiskt centrala frågor är – med några få undantag – variationen i svar påfallande inom de olika nomineringsgrupperna. För den enskilde som skall rösta på söndag innebär det att man har svårt att veta vad man får – teologiskt sett. Ledamöterna i kyrkomötet kommer ju trots allt att fatta beslut i teologiskt viktiga framtidsfrågor. Nomineringsgrupperna är på det stora hela mer politiskt än teologiskt motiverade, vilket är en klar brist och ett argument för att avpolitiseringen av Svenska kyrkan måste fullbordas. I en politiskt laddad fråga, som äktenskapsfrågan, blir detta tydligt eftersom samsynen helt plötsligt är stor och de politiska nomineringsgrupperna rättar sig efter sina partiers ställningstaganden.

För mer information

Stefan Gustavsson

Generalsekreterare

Svenska Evangeliska Alliansen (SEA)

0708-433 162

Lukas Berggren

Samordnare

Svenska Evangeliska Alliansen (SEA)

0735-09 82 72

* Undersökningen är gjord bland toppkandidaterna till kyrkomötet för varje nomineringsgrupp i vart och ett av de tretton stiften. Kandidaterna har kontaktats via telefon och i de fall de har velat svara på mejl, har vi skickat en länk till undersökningen där de har kunnat svara. Sammantaget har vi kontaktat 131 kandidater. Av dessa har 86 personer svarat, 9 personer avböjt att svara och 36 personer inte svarat, trots upprepade försök till kontakt. I gruppen som inte har svarat ingår även de kandidater som själv har velat få undersökningen på mejl, men som trots detta inte svarat.

Tryck på read more för att läsa

Man förvånas över retoriken inför kyrkovalet. Britt Hallgen (Folkpartister i Svenska kyrkan – FiSK) vill i TTela den 7 september ha ”en öppen, levande och tillgänglig kyrka”. Den som önskar en sluten, död och otillgänglig kyrka får alltså rösta på en annan grupp. Någon?

Hallgren vill ”varken ha en politisk kyrka eller en elitkyrka”. Vilken idrottsklubb skulle i sin styrelse välja in människor utan kunskap om och engagemang för den aktuella idrotten? Och som saknar intresse för själva huvudsaken – matcherna? Mycket få skulle göra det. Ändå skulle ingen komma på tanken att använda ordet ”elitklubb” som ett skällsord om klubben.

Socialdemokraterna vill ”prioritera dop, konfirmation, vigslar och begravningar”. I min närhet finns kyrkomusiker, vaktmästare, präster och andra medarbetare som lägger en avsevärd del av sin tid och sina krafter på att möta dessa, oftast tillfälliga, kyrkobesökare. Vad vill (s) att de ska göra ytterligare?

”Alla ska få gifta sig i kyrkan” trumpetar ÖKA (Öppen kyrka – en kyrka för alla). Gäller det även 15-åringar? Även människor av annan tro, vilka vant sig vid en kultur där man tillämpar månggifte? Gränser sätter vi alla. Frågan är var och varför.

Sverigedemokraternas säger att målet med deras kyrkopolitiska engagemang är att ”återskapa fädernas kyrka”. Vilken är det? Enhetskyrkan före 1800-talets mitt? Denna kyrka kan aldrig återskapas. Idag behöver vi lära oss, i kyrka och samhälle, att leva tillsammans och ge varandra utrymme i respekt för våra olikheter.

Ingen utom Frimodig kyrka säger det självklara, nämligen:

-att församlingarna ska ta människors sökande på djupaste allvar och visa dem på den kristna tron.

-att det behöver byggas gudstjänstfirande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus Kristus och växa som kristna.

-att kyrkan ska styras utan inblandning av de politiska partierna därför att kyrkan ska vara fri att fatta oberoende beslut utifrån sin bekännelse.

-att mission och evangelisation åter behöver prioriteras i en kyrka som finns p g a att Jesus säger ”Gå ut i hela världen och gör alla folk till mina lärjungar”.

-att Svenska kyrkan behöver knyta fler kontakter med de växande kyrkorna runt om i världen för att lära av dem.

Inger Lindeskog

Kandidat för Frimodig kyrka till stiftsfullmäktige i Skara Stift och kyrkomötet

http://teologdiakon.blogspot.com/2009/09/debattartikel-i-ttela.html

En av de bättre sammanställningarna av vad de olika nomineringsgrupperna vill i kyrkovalet har Bohusläningen gjort.

Företrädare för alla grupperna har fått svara på tre grågor. Folkpartiet(FISK) hävdar att de är ensamma om att stödja rätten till fri församlingstillhörighet. Det är absolut inte sant. Frimodig kyrka hävdar detta också. Det är roligt att även moderaterna numera står upp för detta. Det har inte varit någon självklarhet tidigare.

Inget av riksdagspartierna har åsikter i teologiska frågor. Varför ska de då bestämma över en kristen församling?

Centerpartiet, exempelvis, värnar respekten för “varje människas rättigheter och unika värde”. Någon däremot?
Socialdemokraterna vill “prioritera dop, konfirmation, vigslar och begravningar” och tror tydligen att detta kräver kyrkopolitruker. Moderaterna, å sin sida, satsar på parollerna “ansvar, omtanke, kärlek och frihet”. Förespråkare av egoism och hat får hitta något annat parti.

Vidare skriver Expressen:

I stället trappar exempelvis Socialdemokraterna upp sitt engagemang. Mona Sahlin har personligen engagerat sig, vilket Göran Persson aldrig gjorde. Hon har sagt att valet “är lika viktigt som andra val” och att det är “oerhört provocerande” att inte rösta. Detta säger Sahlin om valet till en församling som hon inte ens är medlem i. Hon skulle knappast blanda sig i valet till någon annan religiös församling. Men när det gäller Svenska kyrkan anser politikerna att de har en självklar rätt till inflytande. Och biskopar och präster måste ständigt bäva inför kyrkopolitrukernas nycker.

Professorn och prästen Eva Hamberg har förutspått att partierna kommer att dra sig ur redan i nästa mandatperiod. Tyvärr så tror jag att de är mer seglivade, men till slut måste det ske. Det finns inga argument för att sekulära politiska partier skall ställa upp i val i ett trossamfund.
Lyssna gärna på Eva Hamberg. Hon talade på Frimodig kyrkas Stockholmsmöte i höstas. Hon framför ett mycket allvarligt budskap till Svenska kyrkan. Evas föredrag har rubriken “öppen demokratisk folkkyrka”.

Du kan avpolitisera Svenska kyrkan den 20 september. Pösta på Frimodig kyrka – och inte på någon politisk ideologi.

I Kyrkans Tidning uttalar sig näste makthavare, utbildningsminister Jan Björklund (fp). Han erkänner att han inte är tillräckligt insatt i hur mycket ersättning staten bör ge till Svenska kyrkan i kyrkoantikvarisk ersättning för att vårda kyrkobyggnaderna. I detta ämne borde det vara på sin plats att ett statsråd tänkt till men inte så. Istället utmålar han högkyrkligheten i sekteristiska drag i kontrast till den öppna folkkyrkan. Utbildningsminister Björklunds kunskaper om högkyrkligheten verkar vara minimala men ändå kan en regeringsföreträdare sätta en sektstämpel på en av de mest vitala och förnyande riktningarna inom Svenska kyrkan under 1900-talet.

Björklund utmålar också sin uppväxtförsamling i negativ dager, naturligtvis politiskt korrekt men även här utan kunskap. Örby-Skene församling (snarast lågkyrklig) tillhör en av de mest kyrksamma i hela Sverige. Här finns ett aktivt förnyat gudstjänstliv med stort lekmannaengagemang och stor öppenhet mot de människor som inte finns med i den gudstjänstfirande församlingen. Vid biskopsvisitationerna brukar biskoparna uttrycka stor beundran över församlingslivet. Församlingen står nu i begrepp att bygga nytt församlingshem i Skene för ca 25 miljoner kronor. Församlingen satsar offensivt och har visioner.

Jan Björklund fortsätter: En kyrka måste utvecklas med sin tid. Om den skall vara en folkkyrka måste den följa med i de värderingar som finns i vårt samhälle, som jämställdhet och en öppnare syn på äktenskapet – sådana som huvuddelen av svenska folket kan identifiera sig med. Det säkraste sättet att bli en liten kyrka för en religiös elit är att inta värderingar som står i väldig kontrast till folkmajoriteten. Då är lekmannaengagemanget centralt.

Frimodig kyrka säger så här i valplattformen under rubriken:

I världen, men inte av världen

Kraven på anpassning till rådande värderingar och mönster är stora i dagens samhälle. I sin iver att behålla så många medlemmar som möjligt har Svenska kyrkan alltmer försökt att ändra i det kristna budskapet. Den kristna kyrkan är kallad att leva i sin samtid, men utan att ge avkall på sin kristna tro. Genom att vara fast rotad i Guds ord kan Svenska kyrkan möta dagens människor frimodigt, utan att avskärma sig ifrån omvärlden. FRIMODIG KYRKA vill att Svenska kyrkan frimodigt skall leva i världen men inte av världen. Svenska kyrkan får inte vara rädd för att också gå emot tidsandan, när så krävs, för att stå upp för det glada budskapet om Jesus Kristus, som Vägen, Sanningen och Livet.

Den finske biskopskandidaten Henrik Perret berör dessa frågor på ett bra sätt när han kommenterar utnämningen av Eva Brunne som biskop i Stockholm.

Henrik Perret skriver: Det är kanske inte politiskt korrekt att nämna detta. Ändå nämner t.ex. MTV:s nyhetssida det, och uppenbart också därför att man förstår att det inte låter sig förenas med vad som traditionellt betecknas som kristen trosuppfattning. Jag tror nog att “vanliga människor” någonstans i sitt innersta inser att detta inte kan vara ett rätt kristet spår, oberoende vilka rättigheter lagstiftningen ger.