Ibland läser man artiklar som förvånar en – oväntade formuleringar av en oväntad skribent. Artikeln i Dagen av Birger Schlaug är en sådan. Den är helt enkelt lysande, kristall-klar i sin logik, och rakt på sak, enkel och utan krusiduller.

Man önskar att kyrkans ledare, biskopar, politiker och tjänstemän hade den här tanke- och formuleringsförmågan.

Det var en rapp debatt, med många olika moment, till stor del debattledarens och uppläggets förtjänst.

Efter min presentation (ca 1.30 minuter) så fick också jag ta ställning till en fördom om vår nomineringsgrupp. “Är ni inte bara en täckmantel för konservativa krafter?” Mitt svar var att vi inte är konservativa. Konservativ är att hålla fast vi saker och ordningar bara för att de är gamla, och att man inte vill förändra. Men Frimodig kyrka är inte konservativa: Vi vill verkligen förändra kyrkan, vi vill riva ner och bygga upp på nytt, vi vill reformera kyrkan.

I ett annat moment skulle vi ställa oss till vänster, eller mitten eller höger beroende på om vi 1. Var nöjda med hur det är, 2 Vi inte vet eller bara vill justera lite i nuvarande ordning och 3. Vi vill förändra.

I samtliga fall stod jag som Frimodig kyrka på förändringssidan: Det gäller frågan om terrotorial-principen: Vi vill att man fritt skall kunna välja församlingstillhörighet. Det gällde frågan om äktenskap: Vi vill avsäga oss rätten att viga i kyrkan (dvs staten sköter civilrättslig registrering och kyrkan kan ha en vigsel som enbart innebär en välsignelse inför församlingen). Det gäller valsystemet: Vi vill avskaffa de direkte valen och inför indirekta val för alla nivåer ovanför valet till församlingarnas kyrkoråd. Och det gäller frågan om kyrkoavgiften: Vi vill ha ett golv, där alla under en viss inkomstnivå slipper betala kyrkoavgift, dvs de fattigaste skall inte behöva betala.

(S), (M) och (C) stod oftast på Status-Quo-sidan, dvs att allt är bra som det är. (S) stod där i alla frågor. (C) stod med oss för att förändra valsystemet. (M) stod med oss för att ändra på terrotorial-principen.

I ett annat moment fick (S) och (M) mötas som de stora politiska partierna (både i kyrkan och i staten). Sedan fick alla partipolitiska grupperingar som är föreningar med “i kyrkan” möta varandra t.ex FISK (Folkpartister i Sv k), .KR (Kristdemokrater i Sv k), Mp i Sv k.

Slutligen fick vi som är helt opolitiska nomineringsgrupper möta varandra: POSK (Politiskt obundna i Sv k), FK (Frimodig kyrka) och ÖKA (Öppen kyrka – en kyrka för alla). I detta avsnitt började POSK med att defniera sig som det balanserade mittenalternativet. Jag tog chansen att deklarerar att vi i så fall får beteckna oss som det radikala alternativet, och gav några exempel. Slutligen fick ÖKA, Bengt Inghammar ordet som upprört sade “Men vi är det radikala alternativet.”  Jag replikerade att Bengts grupp “gifter sig med tidsandan, och det vet vi alla att den som gifter sig med tidsandan snabbt blir änka”. Varpå Bengt blev ännu mer upprörd och sa “I så fall var Jesus också gift med tidsandan”. Men det var ju Jesus absolut inte, så där gjorde han bort sig…

Jag förde lite noteringar, och tänkte ta upp några exempel, men tyvärr har jag inte med mig dem nu. Jag är i Uppsala, och kommer i morgon att deltaga i de första spadtagen för byggandet av Sankta Maria-kyrkan, en ny kyrka i Alsike. Jag drev från 1999 och framåt, under delvis hårt motstånd, att vi skulle bygga ett nytt kyrkligt centrum i nya Alsikeområdet. Det var tungt, men slutligen köpte samfälligheten en tomt 2003 (om jag minns rätt). Sedan flyttade jag till västkusten. Och nu äntligen har det kommit så långt att det blir bygge av. Det känns roligt att få bli inbjuden till detta. Det är inte var dag som vi bygger nya kyrkor i Sverige.

Här är en länk till ett referat av domkyrkodebatten

Än tydligare blir det här: Därför är det bra att kunna rösta på företrädare med väl kända värderingar. Då blir partibeteckningen också en trygg varudeklaration. Centerpartiet har också genom kopplingen mellan förtroendevalda i kyrkomötet och i riksdagen aktivt drivit frågan om en ersättning till Svenska kyrkan för att bevara det kulturarv som finns i våra kyrkobyggnader.

Partisekreteraren erkänner helt öppet kopplingen mellan kyrkomötet och riksdagen. Bra att centern är tydliga.

I valrörelsen framställs det ibland ifrån ett visst håll att äktenskapsfrågan inte berör detta valet pga att beslutet skall fattas av det sittande kyrkomötet och inte av det nyvalda.

Frimodig kyrka anser att denna fråga måste diskuteras i valrörelsen. Det finns minst två anledningar till varför.

1. Ifall Frimodig kyrka får ett starkt stöd i valet ger det en tydlig signal till sittande kyrkomöte att oppositionen är stark.
2. Denna fråga kommer med stor säkerhet att påverka Svenska kyrkan under all framtid. Frimodig kyrka kommer självklart att verka för att beslutet omprövas under kommande mandatperiod.

Obs, frågan gäller ett lärobyte inom Svenska kyrkan som aldrig har diskuterats i någon valrörelse överhuvudtaget (sen tycker inte FK att man kan rösta bort Kyrkans lära).

Oppositionen är stark, EFS protesterar nu mot beslutet. EFS är vår största inomkyrkliga rörelse. Ett brev ifrån EFS ledning har gått ut till alla ledamöterna i kyrkomötet.

Frimodig kyrka har tidigare uppmärksammat de ekumeniska konsekvenserna.
Representanter för Frimodig kyrka har därför flera insändare i olika tidningar om äktenskapet och vigselrätten, exempelvis i Kyrkans tidning och Dagen.

För att läsa EFS skrivelse tryck på read more.

Smakprov ur undersökningen:

Hur många ställer upp på att Bibeln är Guds ord och utgör grunden för kyrkans tro och liv? (Vår kyrkoordnings första paragraf är tydlig med detta – inte konstigt eftersom vi är en Luthersk kyrka där bibelordet är normerande)

Centern 22%
Folkpartiet (FISK): 17%
Frimodig kyrka: 100%
Kd: 64%
Kyrklig samverkan i Visby (1 person): 100% (inget rikstäckande parti)
Miljöpartiet: 0%
Moderaterna: 14%
POSK: 38 %
Lokalt parti Skanör-Falsterbo: 0%
Socialdemokraterna: 0%
SPI: 50%
Sverigedemokraterna: 40%
Vänstern: 0%
ÖKA: 0%

Flera grupper har i valet hävdat att de står för klassisk kristen tro fullt ut. Ta själv del av alla tillgängliga tabeller och se om det stämmer. Frågorna finns här också.

Läs också vad SEA:s generalsekreterare Stefan Gustavsson och Lukas Berggren (som varit ansvarig för studien) skriver i sitt pressmeddelandet. Stefan är aktiv i EFS Betlehemskyrkan i Stockholm plus att han själv varit ledamot i kyrkomötet under en mandatperiod.

Tryck på read more:

Enkätundersökning inför Kyrkovalet

Den 20 september är det kyrkoval. SEA – Svenska Evangeliska Alliansen – har bett toppkandidaterna från varje nomineringsgrupp i samtliga tretton stift att svara på ett antal frågor om kyrkans grund, uppdrag och inriktning.

Resultatet av enkätundersökningen är både intressant – och sorgligt för kyrkan – på flera sätt.

För det första lever kandidaterna på Sverigedemokraternas lista upp till anklagelsen om främlingsfientlighet. På frågan om ”Kyrkan och invandrarna” svarar ett flertal att ”den stora mängden invandrare är ett hot mot kristendomens ställning i Sverige och att invandring därför bör begränsas”. Det är ett svar som inte ges av någon enda kandidat från de övriga nomineringsgrupperna.

Samtliga kandidater från Sverigedemokraterna ser som kyrkans främsta uppgift att bevara det kristna kulturarvet eller att erbjuda tillfälle till stillhet och eftertanke. Ingen enda tycker att kyrkans viktigaste uppgift att hjälpa människor till tro på Jesus Kristus.

För det andra finns det stöd bland de politiska nomineringsgrupperna för fortsatt politiskt inflytande över kyrkan. I Centern, Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna vill en majoritet av de svarande att kyrkan skall formas som samhället i övrigt och är positiva till politiska nomineringsgrupper. Inom Socialdemokraterna är alla kandidater positiva till politiska nomineringsgrupper.

För det tredje har de politiska nomineringsgrupperna – med undantag av Kristdemokraterna – ingen sammanhållen syn på ”Kyrkan och framtiden”. Svaren spretar och det är svårt att veta vad en röst på en viss nomineringsgrupp innebär för kyrkans inriktning. Ledamöterna från Frimodig kyrka, POSK, Öppen kyrka, Seniorpartiet och Kristdemokraterna svarar att det viktigaste för framtiden är ”satsning på gudstjänst, förkunnelse och mission”.

Den enda fråga där de politiska nomineringsgrupperna är förutsägbara är äktenskapsfrågan; en fråga som ju finns på kyrkans agenda av politiska skäl. Där speglar de politiska nomineringsgrupperna sina moderpartier i riksdagen.

Bland de opolitiska nomineringsgrupperna vill Frimodig kyrka fortsätta att betrakta äktenskapet som en förening mellan man och kvinna. Öppen kyrka vill acceptera äktenskap för par av samma kön medan ledamöterna från Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan är mer splittrade i frågan och vill antingen utreda frågan ytterligare eller att kyrkan ska acceptera äktenskap för par av samma kön.

För det fjärde skiljer sig synen på Jesus åt i de flesta nomineringsgrupperna. Majoriteten svarar att Jesus är ”Guds Son, som genom sin död och uppståndelse är världens Frälsare och Herre” medan andra väljer alternativen ”en god människa som visade kärlek och tolerans och är ett föredöme för oss alla” eller ”en profet som utmanade sin tids förtryckande strukturer”.

Ingen enda socialdemokrat eller vänsterpartist menar att Jesus uppenbarar vägen till Gud på ett unikt sätt. I vänsterpartiet är det endast en av fyra kandidater som ser Jesus främst som Guds son.

För det femte är uppfattningen om Jesus som unik satt på undantag. När det gäller frågan om ”Kyrkan och religionerna” är det endast ledamöterna från Frimodig kyrka som enhälligt svarar ”att Jesus uppenbarar Gud på ett unikt sätt och är den enda vägen till en relation med Gud”. Bland Kristdemokraterna svarar 36 % att relationen mellan kristen tro och andra religioner bäst beskrivs på följande sätt: ”Alla religioner har en gemensam kärna som handlar om att älska sin nästa”. Bland Socialdemokraterna anser 50 % att kyrkan ”skall vara med och bidra till att skapa ett mångreligiöst Sverige

För det sjätte visar undersökningen att det idag är en minoritet av kandidaterna till kyrkomötet som instämmer i den lutherska synen på Bibeln. Alla kandidater i Frimodig kyrka instämmer i påståendet att ”Bibeln är Guds Ord och utgör grunden för kyrkans tro och liv”. Det gör också en majoritet av Kristdemokraterna. Men i övriga nomineringsgrupper dominerar uppfattningarna att ”Bibelns betydelse ligger i dess huvudbudskap, som är kärleken till nästan” och ”Bibeln innehåller Guds Ord, men är också kulturbundet och måste omtolkas i varje tid”. En majoritet bland Sverigedemokraterna ser Bibeln som ”en viktig kulturskatt och dess värderingar har format mycket av vårt samhälle”.

Sammantaget visar undersökningen att i teologiskt centrala frågor är – med några få undantag – variationen i svar påfallande inom de olika nomineringsgrupperna. För den enskilde som skall rösta på söndag innebär det att man har svårt att veta vad man får – teologiskt sett. Ledamöterna i kyrkomötet kommer ju trots allt att fatta beslut i teologiskt viktiga framtidsfrågor. Nomineringsgrupperna är på det stora hela mer politiskt än teologiskt motiverade, vilket är en klar brist och ett argument för att avpolitiseringen av Svenska kyrkan måste fullbordas. I en politiskt laddad fråga, som äktenskapsfrågan, blir detta tydligt eftersom samsynen helt plötsligt är stor och de politiska nomineringsgrupperna rättar sig efter sina partiers ställningstaganden.

För mer information

Stefan Gustavsson

Generalsekreterare

Svenska Evangeliska Alliansen (SEA)

0708-433 162

Lukas Berggren

Samordnare

Svenska Evangeliska Alliansen (SEA)

0735-09 82 72

* Undersökningen är gjord bland toppkandidaterna till kyrkomötet för varje nomineringsgrupp i vart och ett av de tretton stiften. Kandidaterna har kontaktats via telefon och i de fall de har velat svara på mejl, har vi skickat en länk till undersökningen där de har kunnat svara. Sammantaget har vi kontaktat 131 kandidater. Av dessa har 86 personer svarat, 9 personer avböjt att svara och 36 personer inte svarat, trots upprepade försök till kontakt. I gruppen som inte har svarat ingår även de kandidater som själv har velat få undersökningen på mejl, men som trots detta inte svarat.

En av de bättre sammanställningarna av vad de olika nomineringsgrupperna vill i kyrkovalet har Bohusläningen gjort.

Företrädare för alla grupperna har fått svara på tre grågor. Folkpartiet(FISK) hävdar att de är ensamma om att stödja rätten till fri församlingstillhörighet. Det är absolut inte sant. Frimodig kyrka hävdar detta också. Det är roligt att även moderaterna numera står upp för detta. Det har inte varit någon självklarhet tidigare.

Försämrade ekumeniska relationer är tämligen uppenbart. Dagen har en artikel om påvens oro. Den kände lutherske teologen Peter Beyerhaus som varit med och skrivit Lausanne deklarationen har haft kontakt med påven.

Ämnet är en stor angelägenhet för honom. Han sa att det är svårt för Katolska kyrkan att ha partners som inte längre respekterar Bibeln

Vid sitt avslutningsanförande den 27 augusti under präst- och diakonmötet i Uppsala stift yttrade ärkebiskopen bland annat följande:

”Vi tror ofta att det som gäller nu är Guds ordningar. Det kan vara, men mycket är fasligt tidsbundet. Är äktenskapet nu mer rätt än det man tänkte sig för 200 år sedan? Och hur blir det efter nästa kyrkomöte?”

Det är ett intressant yttrande som reser ett antal frågor:

1. ”Mycket är fasligt tidsbundet”: Är det möjligt och lämpligt att säga så också om det förslag som kyrkostyrelsen ger kyrkomötet? Eller tillhör just det undantagen?

2. ”Är äktenskapet nu mer rätt…”: Vad är äktenskapet nu? Är det en förening mellan man och kvinna enbart eller är det också en förening mellan man och man/kvinna och kvinna? Enligt svensk lagstiftning gäller det senare. Menar ärkebiskopen att svensk lagstiftning inte konstituerar vad ett äktenskap är? Är äktenskapet i dag i så fall enbart något mellan en man och en kvinna? Är det Svenska kyrkans beslut vid kyrkomötet som avgör vad ett äktenskap är? Borde inte i så fall mer tid avsättas till reflektion kring detta?

3. ”… än vad man tänkte sig för 200 år sedan?”: Varför inte nöja sig med ”för ett år sedan”. Är det inte så att ärkebiskopen själv liksom kyrkostyrelsens majoritet tänkte annorlunda för ett år sedan?

4. ”Och hur blir det efter nästa kyrkomöte…?”: Undrar ärkebiskopen vad som kommer att gälla (vilket han möjligen är säker på) eller undrar han i vad mån det stämmer med Guds ordningar (vilket han möjligen är osäker på)?

Bertil Murray, präst, deltagare vid 2009 års präst- och diakonmöte i Uppsala stift

20 motioner är skrivna av POSKare.
13 motioner är skrivna av Frimodig kyrka.
12 motioner är skrivna av (S) Socialdemokraterna.
10 motioner är skrivna av .kr (kristdemokraterna)
9 motioner är skrivna av FISK (folkpartister i Svenska kyrkan)
9 motioner är skrivna av C (Centern)
7 motioner är skrivna av M (moderater)
7 motioner är skrivna av ÖKA (Öppen kyrka för alla)
7 motioner är skrivna av Mp (Miljöpartier)
6 motioner är skrivna av Sd (Sverigedemokraterna)
2 motioner är skrivna av ViSK (vänstern i Svenska kyrkan)
1 motion är skriven av KySv (Kyrklig samverkan på Gotland)

Frimodig kyrka håller en hög aktivitet på kyrkomötet. Ifall man utgår ifrån antalet mandat så har Frimodig kyrka en ansenlig del av motionerna, flest! En röst på Frimodig kyrka ger mycket tillbaks. När det gäller talartid i plenum brukar också Frimodig kyrka ligga i topp. Frimodig kyrkas representanter tar sitt uppdrag på allvar.

Frimodig kyrkas har många spännande motioner. Flera handlar om att bevara äktenskapet mellan enbart man och kvinna. Dag Sandahl har en viktig motion om apologetisk nysatsning och en om mission. Vi är några som motionerar om att alla kyrkomötesledamöterna skall få bekännelseskrifterna. Eftersom Kyrkoordningens första paragraf slår fast följande: Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
som gestaltas i gudstjänst och liv,
är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och
apostoliska skrifter,
är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den
oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530,
är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593,
är förklarad och kommenterad i Konkordieboken
samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument

måste ledamöterna veta vad som står i exempelvis augsburgska bekännelsen. Okunskapen är stor. För tio år sedan i ett av utskotten frågade en prost: Vad är bekännelseskrifterna för något? Är det en bok man kan köpa?

Jag det är det, nu tycker vi att boken skall köpas in till alla ledamöterna. Man kan inte fatta beslut i lärofrågor utan att ha koll på läran!

Tillägg 090906
Jag såg att Markus Holmberg i öka räknat om siffrorna, efter hur många ledamöter de olika grupperna har. Nu blir det helt andra siffror. Statistik kan bevisa det mesta. Under alla omständigheter så ger en röst på Frimodig kyrka mycket tillbaks. Det finns en stor passivitet hos många ledamöter. Kyrkomötets storlek bör minskas.

Frimodig kyrka (7 mandat–13 motioner)
Milöpartister i SvK (4 mandat-7 motioner)
Sverigedemokraterna (4 mandat-6 motioner)
Öppen kyrka ÖKA (7 motioner-7 mandat)
Kyrklig samverkan i Visby stift (1 mandat-1 motion)
Vänstern i SvK (3 mandat-2 motioner)
Folkpartister i SvK (15 mandat-9 motioner)
Kristdemokrater i SvK (17 mandat-10 motioner)
POSK (34 mandat-20 motioner)
Centern (41 mandat-9 motioner)
Socialdemokraterna (71 mandat-12 motioner)
Moderaterna (45 mandat-7 motioner)

En vigsel på Skansen har fått honom att fundera över om det nuvarande vigselritualet i framtiden enbart kommer höra hemma på Skansen, som ett kuriösa från svunnen tid.

Han kommer sedan till kärnan i sin krönika, nämligen det faktum att trots att 9 biskopar i våras skrev en debattartikel om att kyrkan borde avstå vigselrätten, så beslutar kyrkans riksstyrelse att i sitt remissförslag att gå emot Biskopsmötets majoritet.

Att biskoparna är andliga är klart. Att de är ledare är klart. Men är de andliga ledare? Följer kyrkan deras ledarskap i bekännelsefrågor? Nej.

Våra demokratiskt valda andliga ledare, biskoparna, är de facto inte andliga ledare.

Vad säger det om kyrkan egentligen?

Hur långt kan dagens politiska ledarskap gå i sin vilja att även utöva det andliga ledarskapet vad gäller bekännelsefrågor?

Dags att reformera Svenska kyrkans styrelseskick!