Är det inte så att hela utredningen är en enda stor spretig kompromiss? Alla har fått i genom sina kardinalfrågor. Moderaterna tror sig ha fått försäkringar om att utredningens förslag kan trygga ekonomin. Sossarna vet att de kan behålla sitt inflytande över kyrkan, trots att allt färre vill engagera sig, genom att makten koncentreras till allt färre människor i de stora pastoraten. Maktkoncentrationen innebär naturligtvis också att “kyrkopolitiskt” ej korrekta åsikter kan kväsas effektivt. Centern får på pappret behålla församlingsnamnen och deras kamp för att tunna ut församlingsbegreppet har gett resultat. Folkpartisterna tror sig ha kommit en bit på vägen i deras mycket lovvärda arbete för fri församlingstillhörighet, genom att man inte behöver bo i församlingen, för att kunna väljas in i församlingsrådet. Vad kd och posk fått ut av utredningen det vet jag inte riktigt. Men jag känner till ett flertal mycket bekymrade gräsrötter ifrån dessa grupper.

Vad kan man mer läsa i dagens nummer i Kyrkans tidning? Jo, Anna Sophia Bonde gör debut som extern skribent. I detta nummer har hon till uppgift att kommentera dagens ledare som handlar om prästen Ulla Karlsson. Ni vet hon som så tragiskt förnekat hela försoningsläran i den kristna tron. Ulla Karlsson har gjort det enda riktiga och lämnat sin tjänst. KT:s ledare tycker dock att Svenska kyrkans forskningsenhet skulle ha stått upp bättre för Karlsson.
Anna Sophias kommentar är väl värd att läsa. Ni finner den här under rubriken ”Biskoparna borde sitta i krismöte” efter ledaren.

Anna Sophias bidrag kan också läsas här.

…Å ANDRA SIDAN

Biskoparna borde sitta i krismöte

Fallet Ulla Karlsson har många intressanta dimensioner – om man bortser från det tragiska i att en enskild präst låter påskina att hon vill diskutera principiella teologiska ställningstaganden i media, när hon egentligen hade behövt gå med sina tvivel till en god själavårdare.

Forskningsenheten i all ära men de som verkligen borde sitta i krismöte är ju biskoparna. Är inte Ulla Karlsson en möjlig effekt av de senaste decenniernas mjukisteologi som alltid menar att det är finare att kunna ställa frågor än att komma med svar? Och där allt ska välkomnas, även rena dumheter (som till exempel Lena Einhorns teori att Jesus och Paulus var en och samma person), för sådant sägs bidra till en demokratisering av samtalet, vilket verkar vara det bästa betyg som liberalteologin kan dela ut, alla kategorier.

Medan man i de flesta stift agerar bullterrier så fort det kommer en prästkandidat som verkar lite konservativ så är det betydligt mer laissez-faire för de liberala. Det mesta går an. Tvivel verkar alltid hälsosammare än tvärsäkerhet; det sägs vara ett tecken på mognad.
Men nu börjar vi skörda frukterna av den sortens önsketänkande. Och det innebär att det finns alldeles för många präster som använder predikstolen för att diskutera just sina egna tvivel – snarare än förmedla sin glädje över evangeliet och över det som Jesus gjort i deras liv. När vi inte håller oss till vår affärsidé (för den som undrar: förkunna evangelium) förlorar vi omedelbart i relevans. Tarotkort, spa-behandlingar och yoga verkar då minst lika meningsfullt som att sitta i kyrkbänken och lyssna till ännu en präst som förkunnar sin förlorade tro.

Anna Sophia Bonde

Från Svenska kyrkans unga kommer ett nödrop till nomineringsgrupperna i kyrkomötet. Rädda Volontäråret! Volontäråret har under lång tid varit en möjlighet för kristna ungdomar i Svenska kyrkan att under ett år växa i tro och ansvar i en lokal församling. Utan troende och ansvarstagande ungdomar förtvinar Svenska kyrkan. Beslutet från Svenska kyrkan, nationell nivå, är nu att inte göra någon nyintagning inför hösten 2011 – våren 2012, utan lägga hela satsningen i malpåse. Det torde vara dödsstöten för Volontäråret.

FRIMODIG KYRKA svarar direkt. Vi betalar! Vi ställer oss inte bakom det kortsiktiga beslutet. Beslutet skickar ut helt fel signaler. 450 000 kr saknas för att genomföra Volontäråret. Vi är beredda att ta av det gruppstöd som våra 13 ledamöter (av 251 valda) får för arbetet i kyrkomötet. Vår andel blir då 13/251 = drygt 23 000 kr. Vi vädjar till övriga nomineringsgrupper att göra detsamma. Då får Volontäråret fortsätta ett år till samtidigt som finansieringen på längre sikt löses. Nu är det handling och inte storord som räknas.

För FRIMODIG KYRKA

Bertil Murray, gruppledare kyrkomötet Tfn 0708-248457

Jan-Anders Ekelund, ordförande Tfn 070-626 55 52

Församlingshemmet är till salu, redan har man börjat tömma det. Kyrkvaktmästaren tyckte inte om att bli av med sina saker, hon sa upp sig i vredesmod!

I våras talade Carin Stenström på Göteborgsföreningens årsmöte. Även hon är drabbad är sammanslagning i sin egen församling. Hon talade mycket om vilket svek sammanslagningarna är mot hela landsbygden. Många, många gånger sker sammanslagningarna mot församlingsbornas vilja. Det värsta är att många som försöker kämpa inser att det inte är någon idé; trots fagra löften om samråd, är allt redan bestämt i förväg, att kämpa lönar sig föga.

Sofia och Fredrik ville kämpa. ”Ja då får ni engagera er politiskt, ni kan vara med på centerns lista”, blev svaret de fick. ”Nej tack, sade de, partipolitik har inget i kyrkan att göra.”

För levande församlingar står det i våra annonser. Fyll kyrkorna med evangeliet om Jesus Kristus så är snart talet om tomma kyrkor ett minne blott. De som de första tolv fick i uppdrag att gå ut med gäller än i dag! Hela vårt land är fullt av sökande människor som inget hellre vill än bli tagna på allvar!

För en kyrka fri från partipolitiken står det i en annan av våra annonser. Vi har en FRI kyrka, då kan inte de politiska partierna styra!

Sofia funderade på att skriva en insändare i sin lokalpress när hon kom hem; ”Rösta in Jesus i kyrkan”, tänkte hon skriva. Många längtar efter en påkristning i sina församlingar. Frimodig kyrka vill påkristna, vi vill att gudstjänsten (varje söndag!) skall vara centrum för allt arbete i Svenska kyrkan. Utifrån gudstjänsten bygger vi vidare i veckan, ut i vardagen går vi frimodiga. Vanlig kristendom helt enkelt!

Det som Maud Olofsson ser som motsättningen till folkkyrka, prästernas kyrka, uppstår när det inte finns några aktiva i församlingarna, när människor inte känner att kyrkan har något att komma med. Då slutar lekmännen att engagera sig, och kyrkan blir en verksamhet som drivs av anställda. Botemedlet är att koncentrera sig på kärnverksamheten – att göra budskapet tydligare och låta allt som sker i kyrkan ta sin utgångspunkt i Jesus.

I Laholms tidning skriver ledarskribenten också om något slags rädsla för prästernas kyrka. Kyrkoherdarna ska, enligt henne, göra det de är bäst på – predika och möta människor, och kyrkorådet, underförstått folket, bestämma resten. Men varför se kyrkorådet och kyrkoherdarna som motpoler? Med ett kyrkoråd valt av den aktiva församlingen ur den aktiva församlingen får man en kyrka som styrs av människor som brinner för kyrkan och som brinner för att nå fler människor med evangeliet – en folkkyrka. Där ett sådant kyrkoråd finns bör motsättningarna mellan präster och förtroendevalda bli små (förutsatt att prästen också brinner för evangeliet, vilket borde vara självklart).

Att låta människor som inte har någon förankring i församlingen bestämma över kyrkan och dess teologi borgar för problem av alla de slag. Det gör kyrkan till en elitkyrka där människor engagerar sig för att det finns makt och pengar där, inte för att man vill nå folket med kyrkans budskap. Rösta för en äkta folkkyrka i kyrkovalet – rösta på FRIMODIG KYRKA.

Vad skall då Svenska kyrkan göra för att det skall finnas kvar levande församlingar som firar gudstjänst? Statsvetaren beskriver två vägar:

En väg är att formulera trendiga och allmängiltiga budskap och på alla möjliga sätt försöka tillfredsställa dem som inte går i kyrkan. En alternativ väg är att klart definiera Kristus som kyrkans centrum, poängtera personligt ställningstagande och kristen gemenskap där var och en rör sig mot kyrkans centrum. Utifrån religionsvetenskaplig forskning är det det sistnämnda alternativet som ger en mer levande gudstjänsfirande församling.

Hagevis linje stämmer väl med vad Frimodig kyrka skriver i sin valplattform under rubriken: Församlingen – trons hem.

FRIMODIG KYRKA vill att det avspeglas i alla beslut att församlingen är basen i Svenska kyrkan. En huvuduppgift blir därför att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus och växa som kristna. Församlingarna skall ta människors andliga sökande på djupaste allvar och visa dem på den kristna tron. Detta är en förutsättning för att kunna fylla de tomma kyrkorna igen. Församlingarna måste få präglas mycket mer av andligt liv och mindre av byråkratiskt krångel. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap människor mellan. Detta sker alltifrån den ”stora” gemenskapen i gudstjänsten till den ”lilla” gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna. Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. FRIMODIG KYRKA önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt.

Följande står i Frimodig kyrkas valplattform under rubriken, Församlingen – trons hem:

FRIMODIG KYRKA vill att det avspeglas i alla beslut att församlingen är basen i Svenska kyrkan. En huvuduppgift blir därför att bygga levande församlingar där människor kan komma till tro på Jesus och växa som kristna. Församlingarna skall ta människors andliga sökande på djupaste allvar och visa dem på den kristna tron. Detta är en förutsättning för att kunna fylla de tomma kyrkorna igen. Församlingarna måste få präglas mycket mer av andligt liv och mindre av byråkratiskt krångel. Församlingen är också viktig för att skapa gemenskap människor mellan. Detta sker alltifrån den ”stora” gemenskapen i gudstjänsten till den ”lilla” gemenskapen i smågrupper. En ökad delaktighet, med stora inslag av ideellt arbete, ökar också gemenskapen i församlingarna. Lösningen på problemet med övertaliga kyrkor är inte i första hand utförsäljning, utan att se till att de fylls av liv och gudstjänst. FRIMODIG KYRKA önskar se en frimodig tro i Svenska kyrkan, så att tomma kyrkor kan fyllas på nytt!