Varför skall vi stanna kvar i Svenska kyrkan? Var går gränsen?
Frimodig kyrka har gett utt en liten broschyr Är det rätt att stanna kvar i Svenska kyrkan?
Det har varit en hel del blogginlägg och kommentarer kring broschyren. Precis så var det tänkt, vi ville få igång ett samtal kring denna fråga. Vi vill också ge argument för varför vi skall vara kvar.
I senaste OAS-bladet (nr 2 2011) skriver den kände prästen Staffan Ljungman i samma ämne. Här följer Staffans tankar:
1.De historiska rösterna är viktiga. Vi menar oss till höra den historiska kyrkan i Sverige, den som fördes hit av missionärer på 1000-talet och sedan reformerades på 1500-talet. Hur förfallen hon än kan tyckas vara i vår tid, så är ljusstaken ännu inte flyttad från sin plats (Upp 2:5). Ännu kan Ordet förkunnas och sakramenten förvaltas rätt.
2.Att ”öppna eget” är inte tänkbart – då skulle man bidra till Kyrkans splittring. C.O. Rosenius mötte också för 150 år sedan fromma människor som undrade var gränsen gick. Han skriver: Det fodras särskilda tecken, om ett utgående från kyrkan bör ske. Att det icke predikas fullkomligt, att en otrogen lärare utdelar sakramenten, att många ogudaktiga anamma det, sådant utgör icke tillräckliga skäl för utgåendet. Kyrkan är dock på djupet en Guds inrättning, som har Guds ord och sakramenten av Jesus Kristus samt den helige Andes verk i några levande själar.
3.Prästerna har det inte lätt: bibeltroende ungdomar har svårt att bli prästvigda och bibeltroende präster får ingen befodran. Men lekmännen har det värre, eftersom de är utlämnade åt prästerna. De kan ibland få färdas en bit för att kunna fira mässa och höra en god förkunnelse. Men så var det även under väckelsetiden: medan den egna prästen predikade om bättre lantruksmetoder gick man miltals till fots för att höra en renlärig präst.
4.Var går då gränsen? När det blir förbjudet att förkunna att Jesus är vår Herre och Frälsare. När mässan inte längre får firas. När man slutar läsa Skriftens ord i kyrkorna. Då är Guds församling satt på svältkost som inte kan uthärdas. Men där är vi som sagt inte ännu.
5.OM vi skulle nå gränsen bör vi i varje fall inte öka splittringen genom egna samfund, utan söka oss till något som redan finns. Vi bör påminna oss att den fullkomliga Kyrkan inte finns förrän i himlen.
6.Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som händer er. Gläd er istället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras. Saliga är ni om ni skymfas för Jesus Kristi skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. (1 Pet 5:12 -14).
Filed under: Medlemskap i Svenska kyrkan, Svenska kyrkans identitet
Tack för en bra sammanställning.
Har själv funderat över detta. Någonstans går alltid en gräns även om den för min i SvK inte är nådd än på ett bra tag. Jag kan verkligen stämma in i alla dina punkter.
Allt gott
Det som gör mig fundersam är att gränsen ständigt flyttas för oss. Det är alltid lika långt till gränsen även om vi som gemenskap – som jag upplever det när jag ser i backspegeln – har rört oss i stadig fart åt gränsens håll. Det gör att jag känner att det är något som inte stämmer. Vad är det som talar för att jag tänker nyktrare nu än för 10 år sedan? (Eller 20 … ) Och om det nu skulle vara så att jag i tanken idag inte är nykter, vad talar för att jag själv skulle vara medveten om det?
När det blir förbjudet att förkunna att Jesus är vår Herre och Frälsare. När mässan inte längre får firas. När man slutar läsa Skriftens ord i kyrkorna.
Kan någon ge ett exempel där det är förbjudet att förkunna att Jesus är frälsare ? På vilket sätt är svk mindre kristen idag skulle vara inntressant att läsa en mer teologisk redogörelse inte bara lösrykta påståenden. Tvivlar inte på att ni kanske har rätt
Carl-Henrik: Men så tänkte inte alls Rosenius. Han hörde samma argumentation då som nu. Det räcker inte ens med otrogna präster för Rosenius. Det räcker inte med den totala förnekelsen av en präst i Aspeboda eller att ärkebiskop Hammar vill kasta valda delar av Bibeln på sophögen.
Kyrkan är dock på djupet en Guds inrättning, som har Guds ord och sakramenten av Jesus Kristus samt den helige Andes verk i några levande själar.
Stefan:
Jag tror inte att poängen var att det i detta nu på sina ställen är förbjudet att förkunna Jesus som frälsare, men om det en vacker dag blir så, så är en avgörande gräns nådd.
Ulla i Aspeboda är ju ett bra exempel på hur Jesus som frälsare förnekas av en präst. Vinner hennes tankar mark så kan vi kanske i långa loppet hamna där. Dock tror jag att det tar ett tag.
Jag håller till viss del med – principiellt kan man vara kvar länge. Men för varje människa gäller väl det att hon måste anpassa sitt sätt att leva efter vad just hon tål utan att hon förlorar tron. I det fallet är det säkert de som inte ens lider av sakernas tillstånd som ligger mest risigt till. Men hur ska man som förälder resonera: Barnen påverkas av ens val av församling och gudstjänstlivet där. Att de bevaras till evig salighet måste väl vara det viktigaste, inte att just Svenska kyrkan som institution överlever. Att Gud kommer bevara sin kyrka vet vi ju, så det behöver vi inte oroa oss för. Vissa kanske utan problem kan gå i en kyrka där Jesus inte förkunnas för att de är i god andlig form i övrigt och har andra gemenskaper att uppbyggas i, men en Gudstjänst som inte bygger upp bryter dessvärre ner. För att ta Aspeboda som konkret exempel: Vad ska en from småbarnsmamma gå på Gudstjänst där med sina barn om det är Ulla Karlsson som predikar? Och ska man verkligen vänja barnen vid att “konsumera” Gudstjänster genom att inte vara en del av samma församlingsgemenskap varje söndag och engagera sig där, utan åka land och rike runt i jakt efter en rättrogen svenskkyrklig präst? Vad får de för bild av kyrkan och hur det är att vara kristen då?
“Have you heard about the Holy Spirit?
Frågan som ställdes av en amerikansk teologiprofessor från Berkeley´s teologiska universitet damp ner som en bomb under det lilla etikseminarium vid CTR Lund, en oförglömlig dag 2010, då en liberalteolog just lagt fram sina feministiska homofilitiska sympatier av chicagostylat protestantiskt stuk. Då skälvde jorden såsom en apoklyptisk förvarning och det blev alldeles tyst i salen. Ett reelt hot, den Helige Ande, svävade över seminariet och hotade spränga det kvasi-ideologiska luftslottet: Man kände närvaron av någon som desperat längtade efter en plats i talarstolen.
Jag kom att tänka på den gamle filosofen Berkeley, som menade att vi själva skapar världen genom våra egna föreställningar. Han kunde inte ha trivts bättre i den stunden. Ingen kan ta från oss svenskar illusionen om att vi lever i ett demokratiskt land. Den illusionen är en verklighet, som vi själva skapat, genom att omyndigförklara religionen. Men den Helige Ande försöker ibland få ett existensrum, alldeles oberoende av våra egna framproducerade föreställningar. Då blir det alldeles tyst. Som innan Gud skapade Sverige och sen resten av världen.
Missförstå mig inte. Jag beundrar Svenska kyrkan, eftersom den öppet bekänner att den inte är en kyrka, utan ett villigt instrument för allmänna svenska idéer om jämlikhet och rättvisa. Svenska kyrkan är en lekplats för olika lockande erbjudanden av låtsaskristendom, vilka alla tävlar om jämlik uppmärksamhet. (Uppfattade ni ironin?) Dessa erbjudanden kan gälla själavård, som egentligen bedrivs som kvasi-psykologi, eller framgångsteologi. En annan patenterad specialitet är: “Nu går vi tillbaka till det mystika”. Och så nymoralism: “Ingen har rätt att döma någon annan” (Medan det är allt man i själva verket gör: man dömer de som dömer). Är det inte politiserade skrikhalsar, som gärna vill ha sista ordet, som säger att Gud inte kan hjälpa oss, utan vi måste skapa fred på egen hand:”Annika är oss en väldig Borg”. Eller vad sägs om utstuderat nostalgi-jolmigt insmickrande fraser, om den kyrka som vilar på kyrkohällen och vill ha skolbarnen där på avslutningen: “Kom hit och köp lagom söt konserverad gröt”. (För den blir aldrig för gammal).
Måste dock tillstå att Kyrkans tidning har sina finesser. Här finns faktiskt mod. Det är beundransvärt att bekänna att ens patos som medie-förkunnare inte ligger i att sprida andligt ljus; Det kräver faktiskt ett stort mod att våga erkänna att man saknar detta mod. Det är sann ödmjuhet, så Gud tycks hinna upp kyrkan hur som helst.
Gud i dag för en undanskymd tillvaro, Gud har flytt fältet in i det okända. Men när människor blirsjuka, därför att Gud är avskaffad i kyrkan, infinner sig Gud punktligt varje dag på sitt självutgivandets kors och böjer sig ner över sjuksängen och viskar: “Have you ever heard about the Holy Spirit?”
Fick se den gröna broschyren i vapenhuset i kyrkan. Undrande vad den provokativa rubriken skulle ta upp?
Tog med den hem och läste tillsammans med man och vän.
Reflektion: Vi reagerar starkt på textinnehållet som retar upp och förstärker “tröskeln på kyrktrappan”. Vem är på rätt sida tröskeln? Vi ser broschyren som mindre bra. Det finns en klar risk att den väcker splittring och utträde.
Pax et Bonum
Gerd Persson
Hej Gerd och tack för din synpunkt!
Den gröna broschyren är i första hand till för dem som sörjer över att liberalteologin fullständigt dominerar i Svenska kyrkans beslutande organ, biskopsmöte, Kyrkans hus, stiftskanslier o.s.v.
Genom broschyren vill få alla dem, och de är inte få, som står för klassisk kristen tro och som funderar på att lämna Svenska kyrkan, för ett annat samfund, att tänka ett varv till. Det finns goda anledningar att vara kvar i Svenska kyrkan som “bibeltrogen” trots att kyrkan domineras av andra krafter.
Vill bara stryka under det Jan-Anders säger med att hänvisa till Per Åkerlunds föredrag i S:t Olovs kyrka från 20/8 2010 och som nu finns som artikel i SPT 15/16 2011. Rubriken på föredraget är “Framkomliga stigar i en kallnad tid”. Tag och läs detta föredrag med “räckvidd” och “aktualitet”.
Så vänligt att vi blev bemötta med svar! Vi är angelägna och har väntat på svar. TACK.
Vi oroar oss av det gröna bladet och vill känna oss välkomna dit även om vi har en liberalare syn på teologin.
Ett av barnen i familjen säger: “Guds finns i alla människor. Gud är i oss och därför är vi levande.”
Kyrkan är inte till för att bygga upp hinder utan riva hinder!
Det känns viktigt att evangeliet blir ursprungligt, att stillheten och Guds Frid finns i kyrkan samt att kyrkan finns i vår tid och för människorna som lever idag.
Vi förstår inte varför broschyren på flera ställer ställer upp MOTSATSER och talar om Svenska kyrkan som något annat.
Nar ni säger ” Det är inte otänkbart att Svenska kyrkan är ett just ett sådant bortsprunget får” känns det helt fel.
jananders – Vi undrar vad menar du “att kyrkan domineras av andra krafter”?
Pax et Bonum
Gerd och Ingvar
Ni ställer en fråga till mig: Vi undrar vad menar du “att kyrkan domineras av andra krafter”?
För mig så är det ganska uppenbart att liberalteologin och de politiska partierna i symbios dominerar i Svenska kyrkan. Det behövs ingen djupare analys för att se detta.
Vi har under många år haft en biskop/ärkebiskop vid namn KG Hammar som mer än någon annan satt sin prägel på Svk. Hans uttalande om att vissa delar av Bibeln bör förpassas till ”historiens skräpkammare” bör räcka. En av våra närmaste systerkyrkor och den snabbaste växande lutherska kyrkan i världen, Mekane Yesuskyrkan i Etiopien, kräver omvändelse av Svenska kyrkan. Man kan tycka att Aspeboda är ett tragiskt enskilt fall. Men tyvärr kan alltför många ute i landet vittna om att deras präster i praktiken förtiger eller t.o.m förnekar evangeliet att Jesus Kristus har dött och uppstått för allas våra synder. I den pågående diskussionen om nytt dopritual förnekar ett flertal personer arvssynden.
Vilken annan kyrka/trossamfund i världen domineras så totalt av de politiska partier som styr i samhället? För mig är dettta andra krafter…….
Bäste Jananders!
Vi är så glada att du svarar! Tackar dig så mycket för det.
När jag läser bloggen från början så är det precis en diskussion Frimodig kyrka vill ha igång.
Rubriken på broschyren provocerar. Vi har den på köksbordet och samtalar kring den med släkt och vänner.
Bra. Då finns en möjlighet till dialog. Min man och jag är glada för kyrkan och vill verkligen fortsätta att vara det.
För oss är detta en lämplig broschyr att ha som samtal.
Tror du att liberalteologin förena sig med klassisk kristen tro?
Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan skall kunna känna sig bekväma och hemma i den.
Pax et Bonum
Gerd och Ingvar
Tror du att liberalteologin förena sig med klassisk kristen tro? Bra fråga som jag inte har något riktigt bestämt svar på eftersom liberalteologin inom Svenksa kyrkan blir allt mer liberal och fjärmar sig alltmer ifrån vad kristenheten i övriga världen tycker och har tänkt genom alla tider. Men vad jag hoppas på är att de som vill stå för klassisk kristen tro skall få fortsätta att göra det inom Svenska kyrkan. Svenska kyrkan säger sig vilja vara tolerant och öppen, tyvärr visar det sig inte alltid mot de som vill vara trogna Bibeln och Svenska kyrkans bekännelse.
Jag hoppas att “den klassiska kristna tron” skall ges samma chans inom Svk som liberalteologin ges, idag är de inte så. Låt tusen blommor blomma, låt de olika kyrkliga traditionerna blomma ut! Värna mångfalden på riktigt. Vi får sedan se vad som bär frukt. Detta får vi lägga i Guds händer.
Tack för svar!
En liten strimma hopp i sista stycket. Alla medlemmar skall kunna känna sig hemma även i en kyrka med olika traditioner.
Pax et Bonum
Gerd och Ingvar
Bäste Jananders!
Hur skall vi få igång ett samtal kring denna fråga?
Kan man tänka sig en studiecirkel?
Pax et Bonum
Gerd och Ingvar
Vad sägs om studiecirkel om broschyren?
Pax et Bonum
Gerd
Bra idé! Det förutsätter dock att fler vill vara med på samma sak, på den plats där du bor!
Broschyren ligger på köksbordet. Funderat och talat mycket i sommar angående innehållet. Läser den om och om igen. Vad betyder broschyren för dem som inte är vana att gå i kyrkan? Vad vill Frimodig kyrka uppnå med broschyren?
Blir orolig och betänksam mest för att mina anhöriga som är latent kristna inte vill ha med en trätande kyrka att göra.
Fråga – är Frimodig kyrka den svenska grenen av Fresh expressions?
Pax et Bonum
Gerd Persson
Bästa ni!
Har ännu inte kommit till insikt om den för mig och min man i stort sett oförståeliga texten i den gröna broschyren! Försöker förstå men kan inte.
Guds Frid!
Gerd Persson