Debatt utan den verkliga oppositionen
Kjell Petersson ordförande i Frimodig kyrka i Stockholms stift skriver följande:
Den 6 september ordnades en kyrkopolitisk debatt på Seglora smedja. Stället är en tankesmedja med samma namn, där Helle Klein och Ewa Lindqvist Hotz är frontfigurer. Smedjan sponsras av Sensus, Cordia, Stockholms stift. Denna eftermiddag var det kyrkopolitisk debatt som spelades in av SvT24 och som kommer att sändas framöver. I panelen satt Lennart Sacredeus (kristdemokrater i SvK), Hans-Olof Andrén (POSK), Olle Burell (s), Mats Hagelin (m), Karin Långström-Vinge (folkpartister i SvK) och Karin Perers (c). Det var alltså en panel som bestod av tunga makthavare i kyrkan – alla sitter som ordinarie eller ersättare i kyrkostyrelsen, utom Karin Långström Vinge. Fyra av dem – Burell, Långström Vinge, Perers och Hagelin var lika varandra intill förväxling. De talade vackert om värderingar och demokrati och folkkyrka och framtid. Andrén höll med dessa fyra i de allra flesta frågor, men blev häcklad av de fyra politikerna för att han var mot partipolitik i kyrkan. Den ende som var olik var Sacredeus – han var den ende som höll fast vid äktenskapet och att kyrkan skulle avstå från vigselrätten. Där var de övriga fem eniga – alltså inklusive POSK – utan ett spår av reflektion. Att hälften av biskoparna reserverat sig i läronämnden nämndes inte. ”När kyrkomötet tar beslutet i höst är vi en profetisk röst och någon måste gå före”, var den motivering som gavs. Den svenska provinsialismen firade verkligen triumfer. Den ende som stod emot var alltså Sacredeus, men det märktes på auditoriet att det han sade inte var gångbart bland dem som samlats i Seglora smedja! Hade man velat ha debatt borde man bjudit in också FRIMODIG KYRKA
Kyrkans tidning skriver om debatten här.
Filed under: Kyrkovalet 2009, Uncategorized
Det är gott om “profetiska röster” men inte alla är sanna.
Hej
Två små rättelser.
Hans-Olof Andrén sitter inte i kyrkostyrelsen. Det har han aldrig gjort. Däremot är han ledamot i demokratiutredningen och i strukturutredningen. Med sin erfarenhet av kyrkomöte sen 1982 har han en del kunskap med sig.
Sen när det gällde frågan om äktenskap och vigselrätt så ställdes den “Vad tycker DU om…” Och eftersom Hans-Olof är för att behålla vigselrätten och för den nya ordningen så svarade han ja. För frågan ställdes till honom personligen.
Men ni i Frimodig vet lika bra som jag att i denna fråga har POSK inte en gemensam hållning utan vi låter våra kandidater rösta efter egen övertygelse. Så hade någon annan suttit där från POSK så kunde svaret blivit annorlunda. Som när jag var med på valdebatt i Skövde och vi var två POSKare med helt olika åsikter i denna fråga.
Jag skulle önska större ödmjukhet från bl.a Frimodig kyrka i vigselfrågan. Ska någon ha tolkningsföreträde i denna fråga? En kärleksfull trogen relation är att välsigna och bekräfta i en vigsel. Tänk om kristna i stället kunde lägga kraft och samling och ryta till i frågor kring sexuellt förtryck och våld och ett fördömmande av prostitution i stället. Där borde vi väl alla kunna verka tillsammans.
Det verkar som om Du Grit inte förstått att Frimodig Kyrka kämpar för att inte någon annan än det till Kristus i tid och rum bekännande Kyrkans samlade subjekt (depositum fidei) äger tolkningsföreträdet för den av Gud genom Bibeln givna uppenbarelsen. Det är inte “ödmjukt” att låta främmande krafter utanför kyrkan avgöra bekännelsen. Det är istället förödmjukande när de som är satta till bekännelsens försvarare, förmodligen av rädsla, pressas till eftergifter. Det är tragiskt om en kyrkogemenskap som menar sig vara reformatorisk istället visar sig vara deformatorisk. Hur är det möjligt att vi skall få kraft till att ryta till om sexuella missförhållanden om vi upplöser Guds givna bud?
Kyrkan har genom århundradena behövt göra nya ställningstaganden utifrån samhällets utveckling. Kyrkans depositum fidei måste väl därför med nödvändighet vara öppet för att kunna fånga in det som i nya tider och nya situationer skall underordnas Sonen, som till sist skall överlämna allt till Fadern. Rom 14:10; 15:7
Det är bra Grit att du hänvisar till Romarbrevet vars tema är evangeliet som är Guds kraft till frälsning för var och en som tror. S:t Paulus talar även om vår gemensamma tro, trons lydnad och att vi inte skall anpassa oss efter denna världen utan låta oss förnyas så att vi kan avgöra vad som är Guds vilja det som är gott, behagar Fadern och är fullkomligt. I ett annat brev talar även aposteln om att göra varje tanke till en lydig fånge under Kristus. Detta sker alltså inte “utifrån samhällets utveckling” utan utifrån Kristus
När jag talar om samhällets utveckling så menar jag att samhället förändras genom social, teknisk medicinsk utveckling. Idag möter vi etiska frågeställningar som inte existerade för 2000 år sedan. Då måste vi – precis som du säjer – låta oss förnyas så att vi kan avgöra vad som är Guds vilja. Jag ser det inte som att man anpassar sig efter världen utan man i tron lydnad älskar och tjänar Gud och sina medmänniskor.
Hjälp! Jag letar och letar! …Var står det någonstans att äktenskapet är instiftat för man och kvinna? Jag hittar ”bara” Rom 13:10 Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet.
Det är just detta som är Cruxet dvs. förnyelsen. Jag noterar att du själv ignorerar villkoren för förnyelsen 1. Det som är gott 2 Det som behagar Fadern och 3 Det som är fullkomligt. Dessa villkor är inte beroende av de inomvärldsliga faktorer du nämner. Det är snarare så att samhällets förändring skall bedömas utifrån dessa trinitariskt kristocentriska villkor. Det är Kyrkans profetiska uppdrag. När detta uppdrag försummas eller förkvävs uppträder exempelvis fenomen som Deutsche Christen eller andra sekulära namnkristna företeelser där Kristus mästras eller görs till den egna ideologins bekräftare. Den faran och frestelsen behöver det varnas för i synnerhet i den tid som nu är och som kommer
Du ska nog leta lite till! Efter Romarbrevet kommer t.ex. Korintierbreven… Har du varit på någon vigsel i Svenska kyrkans ordning? Då har du också hört åtminstone ett bibelord som talar om äktenskapet mellan man och kvinna. (Har du inte varit det så får du skynda dig, för snart läses det kanske inte mer.)
Grit:
Homosexulitet exiterade i högsta grad för tvåtusen år sedan, likaså trogna homosexuella relationer.
Thomas berör delvis den stora fråga som är kopplad till äktenskapsdebatten: hur kan och får man tolka bibeln? Vi vet alla att bibeln måste tolkas och vi vet också att bibeln verkligen kan tolkas precis hur som helst. Vi behöver alltså en princip för att säkerställer att kyrkan vet vad som är dess tro och vad som är kristen, apostolisk tro.
Den princip som använts av kyrkan sedan dess födelse är att inte fokusera på vad enstaka individer tänker och tror, utan att lägga en stor vikt vid vad som trotts överallt, av alla, genom alla tider. Luther kallade detta för “Kyrkans eniga vittnesbörd” och stred med kraft mot dem han menade avvisade det.
Vad svenska kyrkan nu gör är att man säger att det inte är något problem att avvika från vad alla kristna trott genom alla tider, om man själv tycker att man vet bättre. Ett stort problem med denna hållning är att varken våra stora bekännelser eller vår kanon finns att hitta i någon helig skrift. De vilar helt och fullt på “Kyrkans eniga vittnesbörd”. Det svenska kyrkan gör är att öppna upp för individens autonomi vad det gäller bibeltolkningen, något som får till följd att det inte längre finns några principiella problem med att förkasta varken treenighet, Jesu uppståndelse eller NTs kanon och fortfarande kalla sig kristen. Den vägen leder rakt mot splittring och kaos för kristi kyrka.
Äktenskapsdebatten rymmer många aspekter helt enkel.
Allt gott
Tack Simon för hjälpen. Även så liberal teolog som Tillich skulle kritisera sammanblandningen och förväxlingen av uppenbarelse med mänsklig erfarenhet. Detta som exempelvis kommer till uttryck i att bara vara en uppenbarelsens besvarare och inte bevarare.
På Jesu fråga: Vem säger ni att jag är räcker inte bara mänsklig erfarehet (kött och blod).