Strypning pågår
Idag har jag träffat två kära vänner, låt oss kalla dem Fredrik o Sofia. De är aktiva lekmän i sin församling, men nu är de på väg att ge upp. Den lilla församlingen i skogen, som de tillhör, skall bilda storförsamling med övriga i pastoratet. Redan har man dragit in gudstjänster, i den lilla kyrkan i skogen firas gudstjänst en gång i månaden!!! I våras hände det absurda att man firade Påskdagen på Palmsöndagen. När Sofia upprördes över detta möttes hon av ringa förståelse; ”Vi måste ju berätta om Påsken när barnen o föräldrarna kommer”! fick hon till svar.
Församlingshemmet är till salu, redan har man börjat tömma det. Kyrkvaktmästaren tyckte inte om att bli av med sina saker, hon sa upp sig i vredesmod!
I våras talade Carin Stenström på Göteborgsföreningens årsmöte. Även hon är drabbad är sammanslagning i sin egen församling. Hon talade mycket om vilket svek sammanslagningarna är mot hela landsbygden. Många, många gånger sker sammanslagningarna mot församlingsbornas vilja. Det värsta är att många som försöker kämpa inser att det inte är någon idé; trots fagra löften om samråd, är allt redan bestämt i förväg, att kämpa lönar sig föga.
Sofia och Fredrik ville kämpa. ”Ja då får ni engagera er politiskt, ni kan vara med på centerns lista”, blev svaret de fick. ”Nej tack, sade de, partipolitik har inget i kyrkan att göra.”
För levande församlingar står det i våra annonser. Fyll kyrkorna med evangeliet om Jesus Kristus så är snart talet om tomma kyrkor ett minne blott. De som de första tolv fick i uppdrag att gå ut med gäller än i dag! Hela vårt land är fullt av sökande människor som inget hellre vill än bli tagna på allvar!
För en kyrka fri från partipolitiken står det i en annan av våra annonser. Vi har en FRI kyrka, då kan inte de politiska partierna styra!
Sofia funderade på att skriva en insändare i sin lokalpress när hon kom hem; ”Rösta in Jesus i kyrkan”, tänkte hon skriva. Många längtar efter en påkristning i sina församlingar. Frimodig kyrka vill påkristna, vi vill att gudstjänsten (varje söndag!) skall vara centrum för allt arbete i Svenska kyrkan. Utifrån gudstjänsten bygger vi vidare i veckan, ut i vardagen går vi frimodiga. Vanlig kristendom helt enkelt!
Filed under: Frimodig Kyrka, Gudstjänst, Ideellt arbete, Levande församlingar, Svenska kyrkans identitet
“Gudstjänsten (varje söndag!) skall vara centrum för allt arbete i Svenska kyrkan. Utifrån gudstjänsten bygger vi vidare i veckan, ut i vardagen går vi frimodiga. Vanlig kristendom helt enkelt” Exakt! Detta är precis vad alla nomineringsgrupper tycker. Inget unikum för Frimodig kyrka.
Eftersom jag suttit med i organisationsutskottet i kyrkomötet så vet jag att det inte är så. Flera politiska företrädare vill avskaffa kravet på att fira gudstjänst varje söndag i en församling. Det skall räcka att fira gudstjänst några gånger/år. Det är ingen vanlig kristendom.
Tyvärr så är det också så att många som är valda för att styra i kyrkan inte bryr sig om gudstjänsten. De besöker aldrig eller nästan aldrig gudstjänsterna. Det är ingen vanlig kristendom.
Ur ett bibliskt perspektiv så är det mycket ovanlig kristendom.
Jan-Anders
Du vet lika bra som jag att många av de som är med i kyrkomötet är trogna och engagerade gudstjänstbesökare. Oavsett om det tillhör ett politiskt parti eller annan nomineringsgrupp. Men du har helt rätt i att det också finns de som aldrig eller sällan besöker en gudstjänst.
POSK vill, precis som Frimodig, att det skall firas gudstjänster i alla kyrkor, varje vecka, för att ge hopp och mod till hela livet.
Det skär mig i hjärtat att läsa om “Fredrik och Sofia”. Hur har de agerat mot kyrkoherden? Hur har de agerat mot kyrkorådet? För det är ju kyrkoherden som beslutar om var det skall firas gudstjänster efter samråd med kyrkorådet. Finns det frivilliga som är beredda att gå in och ta ansvar för att det skall firas gudstjänst i kyrkan – så tycker jag att det skall vara OK. Och givetvis skall påskdagens gudstjänst firas på Påskdagen! Det ar det värsta jag har hört!
Kyrkan behöver inte fira färre gudstjänster, det kommer inte fler människor om vi firar färre gudstjänster. Vi behöver fira fler gudstjänster! En sammanläggning behöver inte vara av ondo – samordningsvinster kan finnas. Vi skall agera klokt med våra ekonomiska resurser och tillgångar. Men… vi skall inte sluta fira gudstjänst!!! Och det finns det heller ingen anledning till att göra.
Grundproblemet ligger i församlingsbegreppet som är fastslaget i Lagen om Svensk kyrkan samt kyrkoordningen. Församling = en kyrkoherde, ett invigt kyrkorum, ett kyrkoråd, en huvudgudstjänst i veckan. Kan vi ändra på det församlingsbegreppet, utan att tappa gudstjänsterna, så tror jag att vi skulle komma långt!