Har just fått veta att jag tillsammans med mina fyra syskon är förmånstagare i ett framtida arvsskifte.Det är efter en äldre kvinna som varit bekant med mina föräldrar sedan länge. Hon har inga släktingar och har därför testamenterat allt till oss (hon lever alltså än så arvet kommer i framtiden). Känns lite märkligt. Jag har aldrig varit i den situationen förut. Det enda arv jag annars kan räkna med är väl det efter mina föräldrar. Men jag hoppas det dröjer länge än innan det blir aktuellt.

Enda arv…?

Nä, det var ju fel. Som kristen har vi ju ett annat arv att väntar: det himmelska. I mitt huvud surrar strofen arvet ej förspill som dig hörer till, ur psalmen “vaka själ och bed”. I psalmen är nog siktet inställt på det personliga livet: det gäller att leva i tro så att man inte förspiller det goda som Gud av nåd ger genom Kristus. Men det kan inte hjälpas att jag även tänker på vår kyrka. Vår svenska kyrka har ett rikt arv – mycket rikare än många av oss förstår. I sitt herdabrev till Göteborgs stift uttryckte Bo Giertz det så att vi har ett trefaldigt arv: från apostlarnas och fornkyrkans tid (tex bibeln, liturgin, ämbetet och dogmat dvs trosbekännelserna), reformationen (givetvis fr a den förnyade insikten om rättfärdighet av tro) och folkväckelserna (den själavårdserfarenhet som brukar samlas i begreppet “nådens ordning”) .

Den som läser FRIMODIG KYRKAS valplattform kan tydligt se att Frimodig Kyrka är en nomineringsgrupp som vill ta vara på vår kyrkas rika andliga arv, inte förspilla det utan se till att det blir utdelat åt alla förmånstagare, dvs alla troende i vår kyrka – och alla dem som vi har vår kallelse att missionera och evangelisera för.

Filed under: Frimodig Kyrka