Jesusmanifestationen

Idag är det dags för en ny Jesusmanifestation. Tusentals människor tågar genom Stockholms gator för att visa på att Jesus är relevant i deras liv. De första åren teg massmedia kring manifestationen. Nu ser vi en ändring på detta. I dagens Svenska Dagblad intervjuas Lennart Möller som är ordförande i ledningsgruppen. Lennart är också aktiv i Frimodig kyrka och sitter med i EFS riksstyrelse.

Utmaningar för kyrkan

Kyrkan står inför stora utmaningar inte minst i de större städerna där allt fler människor bor. Svenska kyrkan vill gärna lösa sina problem genom strukturella förändringar. Strukturutredningens lösningar är sammanslagning och allt större enheter. Fokus i strukturutredningen ligger helt och hållet på de ekonomiska utmaningarna. De två unga predikanterna i Roseniuskyrkan (ELM) ser också helt andra utmaningar som vi talar väldigt lite om i Svenska kyrkan. Roseniuskyrkan ligger ett stenkast ifrån Stureplan i det mest centrala av Stockholm. Daniel Ringdahl och Martin Helgesson presenterar sina tankar i Dagen.

Den väg Sverige gått från folkhemsbygget och ATP, till marknadsliberaliseringen och den globala kunskapsekonomin på 2000-talet, har satt sina spår i samhället och vår självförståelse. Den som i dag börjar arbetslivet och sätter agendan för 2000-talets utveckling är i flera avseenden en helt annan människa, och kommer att driva en helt annan linje, än de som formade Sverige på 1940-talet.

Storstäder i Sverige och världen har flera likheter: innerstaden är allt mer homogen, präglad av företagande, statustänkande och en ekonomisk och kulturell elit, medan de lågutbildade, de med utländsk bakgrund, med mera, förträngs till städernas ytterområden. För att få plats i innerstaden som aktör – och inte bara leverantör – behöver du utbildning, konkurrenskraft, karisma och ett stort nätverk.

På storstadens bakgård avslöjas en tillvaro sargad av hemlöshet; såväl materiell som existentiell. De individer och grupper som lever i denna hemlöshet osynliggörs – ofta för att vi andra ska slippa kännas vid den “exiltillvaro” som på ett djupare plan är varje människas erfarenhet på denna sida syndafallet.

Vad är det då att vara kyrka i storstaden? Det överordnade uppdraget kvarstår – att döpa och predika syndernas förlåtelse genom omvändelse – men detta måste inkarneras i församlingen så att hennes ljus lyser för världen och staden. Kyrkan förvaltar något unikt: Guds uppenbarelse i Jesus Kristus. Men samtidigt är hon mer än en mänsklig sammanslutning: hon är Kristi kropp. Låt oss ange tre områden där kyrkan skulle kunna ta ett så kallat problemformuleringsinitiativ.

1. Identitet och tillhörighet. Dagens människa går in i och ut ur fler roller än någonsin – inte minst våra digitala identiteter kan konstrueras i oändlighet. I dag är din person ditt viktigaste marknadsföringsverktyg. Detta skapar en flytande personlig identitet. Men det är en kultur för de framgångsrika medan erfarenheten säger oss att livet är bräckligt och människan sårbar. Med sin själavårdstradition och människokännedom kan kyrkan ge stadga åt den vars identitet flyter, genom att vittna om hur vår identitet är grundad i Gud, och erbjuda ett frirum för den nedbrutne. Kyrkan kan bli en motpol till den hemlöshet som gestaltas i såväl bostadslöshet som existentiell rotlöshet och som tydliggörs i storstaden.

2. En hållbar etik. Där filosofiska teorier som dekonstruktivism, emotivism och ekonomisk nyttomaximering har blivit en del av den kulturella traditionen, härleder kyrkan envist sina värderingar från Guds talade Ord. Där svaga grupper schasas bort eftersom de stör stadsbilden kan kyrkan med solid emfas hävda varje människas värde och moraliska ansvar för den svage och samhällets utveckling. Med utgångspunkt i Jesus Kristus kan kyrkan även ge såväl den enskilde kristne som samhället rationella argument för hur och varför vi bör handla moraliskt.

3. Ett profetiskt tilltal. Kyrkan kan som ingen annan både ställa diagnos och erbjuda botemedel för individen såväl som för samhället. När kyrkan är trogen Evangeliet har hon redskap för att tala både om hur djupt synden har gröpt ur människan och hur genomgripande Guds upprättelse är. Sedan Gud har blivit människa, burit synden och besegrat döden, är kyrkan ett “uppståndelselaboratorium” (Olivier Clément).

Staden och världen genomgår i dag en genomgripande förändring i och med framväxten av it- och kunskapssamhället samtidigt som vi möter den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Detta kommer att förändra arbetsmarknaden, dess aktörer, livsvillkoren och den existentiella erfarenheten för varje människa.

Mitt i denna turbulens finns kyrkan som pekar bortom sig själv till Jesus Kristus. Genom att verka i vår personliga, etiska och profetiska kallelse under bön om Andens ledning, kan kyrkan vara med och förvandla en sekulär kultur till ett uppståndelselaboratorium – än en gång.

Försoning i ämbetsfrågan

Stefan Pehrson ifrån Göteborg har ifrågasatt Frimodig kyrkas linje i ämbetsfrågan i flera tidningar, bl.a. i tidningen Dagen. Frimodig kyrka har varit tydlig med att inte acceptera oförsonlighet i frågor som rör ämbetet. Tyvärr så har Svenska kyrkan misslyckats med att lösa denna fråga. Frimodig kyrka visar sin hållning genom att både prästvigda kvinnor och skeptiker till ämbetsreformen kan arbeta tillsammans i nomineringsgruppen.

Bertil Murray, Frimodig kyrkas gruppledare i Kyrkomötet har svarat i dagens Dagen.

Bertils text finns här också.

Stefan Pehrson rör i sin insändare (Dagen 24 april) vid en brännande fråga, inte minst för Frimodig kyrka: Är det möjligt att ha en fast övertygelse i en fråga som rör Guds ord och samtidigt visa generositet mot den som kommit till en annan slutsats?

Grunden för Frimodig kyrka som nomineringsgrupp i Svenska kyrkan är att det går att svara ett tveklöst ja på frågan. Inom Frimodig kyrka ryms olika ståndpunkter i den fråga som Stefan tar upp (kvinnors del i kyrkans vigningstjänst). Detta är en styrka, inte en svaghet.

Frimodig kyrka tror att Gud kan visa en väg till försoning också i denna fråga. Vi visar på en annan väg än alla dem som menar att försoning varken är möjlig eller önskvärd. Därför vill vi också möta varandra med respekt och kärlek. Det ställer oss som grupp inför stora utmaningar men också förväntningar. Det som binder oss samman är inte bara längtan efter försoning. Det är också en insikt om att vi på många områden står varandra nära och delar tron, längtan och smärtan.

Vi behöver varandras stöd om vi ska kunna bidra till att vår arma men älskade kyrka ska kunna allt mer vända sig till Kristus, i lyhördhet för hans röst, han som är Guds Heliga Ord. Försoningsarbetet önskar vi fortsätta på många sätt, dock inte på insändarplats.

Bertil Murray för Frimodig kyrka, gruppledare i kyrkomötet

Konfirmandundervisning

De flesta är överens om att konfirmandundervisningen måste prioriteras i Svenska kyrkan. Läs följande ifrån Broby församling i Lunds stift. Prästen Dan Sarkar, tillika kyrkomötesledamot för Frimodig kyrka, jobbar väldigt kreativt. Visst blir man glad! Kyrkans budskap förs ut, utan att förtunnas, på ett sätt som helt vanliga ungdomar 2012 kan ta till sig.

Helgmålsbön inför Palmsöndagen

Kyrkoherde Berth Löndahl i Bunkeflo, Malmö medverkar vid SVT:s helgmålsringning inför Palmsöndagen. Berth sitter i Kyrkomötet för Frimodig kyrka. Lyssna själv, genom att klicka här, på en mycket central och samtidigt nödvändig förkunnelse i Svenska kyrkan.

En kristen församling

Biskop em Biörn Fjärstedt har på Kyrklig Samlings uppdrag fått i uppgift att teologiskt granska Svenska kyrkans strukturutredning utifrån vad en församling är. Biskop Biörn har gått till den verkliga källan, Bibeln och till Kyrkans historia för att se vad en församling är. Hela dokumentet kan läsas ifrån Kyrklig Samlings hemsida.

Bland annat skriver biskopen följande:

Den svenskkyrkliga strukturutredningen refererar överhuvudtaget inte till ekumeniska landvinningar eller nya ecklesiologiska insikter.

Dock undergrävde KO 2000 genom direktvalen till stiftsfullmäktige och kyrkomöte det traditionella församlingsbegreppet och åstadkom att Svenska kyrkan blev ett hus i strid med sig självt. Samtidigt som KO 2000 framställde församlingen, i meningen de döpta på en given ort, som grundenheten i kyrkan lades nomineringsgrupper, i praktiken partipolitiska organisationer, till grund för ledning och beslutsordningar i kyrkan. Strukturutredningen behåller oreflekterat denna inkonsekvens.

Dokumentet avslutas med en analys av församlingsbegreppet i strukturutredningen:

Strukturutredning är ett lappverk på en ordning som tillhör en svunnen värld, ett försök att anpassa det svenskkyrkliga systemet till en retrograd trend vad gäller kyrkans närvaro och relevans i sin kontext med hjälp av administrativa, sekulära modeller och beräkningsgrunder.
Strukturutredningen saknar en principiell utgångspunkt i vad som är kongenialt med den kyrka Jesus efter egen utsaga ville bygga och som han konstituerade som ett nytt förbund under påskalammsmåltiden i den natt då han blev förådd, den kyrka som kom samman till ett, ”epi to auto”, på första Pingstdagen och erhöll Andens insegel för sitt framträdande inför världen.
Strukturutredningen förmår inte släppa en överspelad territorialförsamlingsidé och återknyta till evkaristin som grunden för kyrkans liv.
En allvarlig sak är att den vill släppa kravet på söndagens gudstjänst som det kristet specifika. Det tillsammans med de administrativa mönstren och förvaltningsperspektivet röjer att utredningen representerar en annan värld än den som träder fram i det kristna källflödet.

Kommer höstens Kyrkomöte att ta någon som helst notis till det som biskop Biörn skriver?

Förbön för familjen Reinfeldt

Då mediedrevet drar igång med sina många spekulationer

är det av stor vikt att alla kristna nu innesluter familjen Reinfeldt i sina

förböner. Som någon klok person sa: en skilsmässa är ofta att ta till

en amputation där det hade räckt med en operation.

Gud, vår Far, vi ber för alla som kämpar för sitt äktenskap

och för dem som slutat kämpa. Herre, kom med kärlek,

inspiration, glädje och gemenskap. Kom med nya möjligheter.

Överraska oss, som bara Du kan göra.

Vi ber till Dig idag om Ditt särskilda beskydd över statsministern

och hans familj. I Jesu namn.

Amen.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/paret-reinfeldt-separerar_6908113.svd

Kyrkans Tidning nr 9

Fyra kyrkoherdar, varav en är Frimodig kyrkas kyrkomötesombud Berth Löndahl, har skrivit en debattartikel om kyrkoherdens framtida roll enligt strukturutredningen, Direktör eller andlig ledare.
Artikeln avslutas med: Organisationsförändringar är i kyrkan också teologi – ecclesiologi. Vi är inte negativa till nödvändiga förändringar. Men de nu föreslagna organisatoriska omvälvningen innebär att man skapar ett annat pastoralt synsätt och en ny kyrkoherderoll som förvaltningschef som går stick i stäv med kyrkans tidigare syn.

En artikel handlar om biskopsvalet i Skara. Se förra blogginlägget. Det är ganska anmärkningsvärt hur snabbt löften bryts i Svenska kyrkan. Enbart Staffan Grenstedt håller fast vid löftena ifrån Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet 2009.

Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:6 Vigsel och äktenskap behandlar frågan. Där står på sid 32 bla.
Det råder enighet inom Kyrkostyrelsen i frågan om att ingen präst mot sin
personliga övertygelse om vad som är rätt ska tvingas viga par av samma kön.
Detta följer av att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika
syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön ska
inte heller ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat
eller anställning
av präst, musiker, kyrkvaktmästare eller annan personal i kyrkans tjänst.

Kan det uttryckas tydligare?

Även Dagen skriver om biskopsvalet.

Anna Sophia Bonde, Frimodig kyrkas blivande inspiratör har en ny läsvärd “signeratartikel” med rubriken Walk-over till spökjägarna.

Biskopsutfrågning

Det har varit biskopskandidatsutfrågning i Skara stift. Så här skriver Inger Lindeskog, en av Frimodig kyrkas representanter i Skara stiftsfullmäktige och diakon, om sin upplevelse av den:

“Nu är de sju biskopskandidaterna i Skara stift utfrågade. I Falköping fick de idag först svara på frågor en och en under varsin kvart. Därefter följde ett panelsamtal som såg ut att utveckla sig till ett skolexempel i konsten att vara överens och tycka lika. Flera hänvisade till ”Skara-stifts-andan”, som sades vara ett uttryck för en generös och tillåtande attityd mellan människor och fromhetsriktningar. Plötsligt förändrades bilden. Intervjuaren ställde frågan om kandidaterna skulle kunna tänka sig att prästviga en person som inte viger samkönade par. Hon ville att de skulle räcka upp handen när hon sade ”ja”, ”tveksamt” eller ”nej”. Hon började med ”ja”. Staffan Grenstedt räckte upp handen. Det ryckte i ett par händer till, men de ville då motivera sig. Kvinnan som intervjuade underströk att alla skulle få möjlighet att motivera sina svar senare, men först ville hon bara ha ”ja”, ”tveksam” eller ”nej”. Då var det ingen mer än Grenstedt som ville hålla sin hand uppe. ”Tveksam” – ingen. ”Nej” – två personer; Sonja Grunselius och Katarina Segerbank. Rädslan för att bli dömd alltför snabbt bredde ut sig. Alltså ett ja, två nej, resten frågetecken. Sedan fick de då möjlighet att motivera sina svar (eller sin brist på tydligt svar). Intervjupersonerna var snälla; alla fick uttala sig, även de som inte bekänt färg. Man hänvisade till människovärdet (allas lika värde), kyrkomötesbeslut som vi har att förhålla oss till, att det kan bli svårare att få tjänst, att tonåringar inte ska behöva utsättas för påverkan i en känslig period av sitt liv – ja, allt utom det som det verkligen gäller, nämligen sanningsfrågan! Jag menar: Människovärdet – Finns det någon i Svenska kyrkan 2012 som hävdar att människor är olika mycket värda i Guds ögon? Kyrkomötesbeslut – Vilket då? Att Svenska kyrkan nu viger samkönade par till äktenskap är ett faktum, men ingen präst tvingas att göra det. Svårare att ”vara anställningsbar” för att man ställer till det för andra – för en sak man ställs inför någon enstaka gång ibland? Påverkan under en känslig tid i livet – ja, om vi inte ser det som något positivt att få leda människor in på trons väg och att det innebär möjligheten att påverkas, då vet jag inte vad vi sysslar med i kyrkan. Evangeliet och den livsstil som följer av evangeliet är vägen till befrielse. ”Sanningen skall göra er fria”, säger Jesus. Tänk om vi kunde föra samtal om Guds ord och bud utifrån perspektivet att de ges oss av omsorg om människan, för att Gud vet vad som är gott för oss och kallar oss in på sina vägar. Och tänk om Svenska kyrkans präster kunde ha den utgångspunkten! En av sju biskopskandidater tror idag att den som tar Bibelns ord på allvar, i frågor som rör sexualiteten, kan vara kallad att bli präst.”

Lyssna till samtalet på Skara stifts hemsida. I  Dagen och Kyrkans tidning finns korta sammanfattningar av utfrågningen.

Moderaterna i ny skepnad.

Moderaterna skall dra sig ur nästa års kyrkoval. Eller skall de det? Nu är man på väg att bilda en ny nomineringsgrupp med namnet Borgerlig samling.

På Wikpedia finns olika förklaringar till ordet borgerlig. En förklaring är att borgerlig betyder profan i motsats till kyrklig:

Profan I förhållande till det kyrkliga, betecknar ordet borgerlig något profant, icke-kyrkligt. En borgerlig högtid är således en högtid utan religiösa inslag. De enda borgerliga helgdagarna i Sverige är första maj och nationaldagen (den senare från och med 2005). En borgerlig kommun är en “vanlig” kommun jämfört med en kyrklig kommun, det vill säga en församling. Det finns borgerliga motsvarigheter till stora kristna familjehögtider såsom dop, konfirmation, bröllop och begravning.

Kunde inte moderaterna hittat ett lämpligare namn för en nomineringsgrupp som ställer upp i kyrkliga val?
Jag inser att man vill förknippa sig med någon form av blandning mellan konservativ och liberal allmänpolitisk ideologi. Men det borde faktiskt vara irrelevant i de kyrkliga valen.
Jag hälsar återigen alla kyrkligt förtroendevalda moderater, som känner igen sig i Frimodig kyrkas valplattform, välkomna över till Frimodig kyrka. Det är ett kyrkligt alternativ!

Läs också på POSK:s blogg.

Läs också vad moderaten och tidigare chefredaktören på tidningen Barometern i Kalmar, Per Dahl, skrev i september. Han ställer upp för Frimodig kyrka i de kyrkliga valen.